| Summary: | I uppsatsen analyseras Harry Martinsons roman Vägen till Klockrike (1948) ur ett ekonomiskt perspektiv. Syftet är att undersöka hur berättelsens ramverk och de värderingar som uttrycks förhåller sig till en ekonomisk logik. Detta sker genom jämförelser med Georg Simmels The Philosophy of Money (1978) och Chrispoher Newfields artikel "What is Literary Knowledge of Economy?" (2018), såväl som en tidigare studie i Martinsons tankar och poesi av Johan Lundberg, Den andra enkelheten (1992). Resultaten visar att huvudpersonen Bolle kämpar emot en ekonomisk rationalisering som gör honom arbetslös. Samma sätt att tänka avgränsar vad som faktiskt kvalificerar sig som ett yrke. De långa vandringarna som utförs av luffarna, vilka Bolle skall komma att tillhöra, innefattas inte i vad som kan kallas arbete utan luffarna blir istället kriminaliserade och sätts i straffarbete som bättre passar samhällets definition. Att handeln fungerar legitimerande visar även det hur en ekonomisk logik är essentiell för hur föremål såväl som människor värdesätts. Synen på pengar och andra eftersträvansvärda saker i livet skiljer sig stort mellan luffarna och resten av samhället. För luffarna är pengar av sekundär betydelse, ett medel men aldrig ett mål i sig. Istället sätt friheten främst tillsammans med saker i livet som de flesta tar för givet. Detta är i linje med Martinsons egen syn på samhällsutvecklingen, i vilken han anade stora faror, men från vilken han också beskrev en utväg i form av värderingar som kan sökas och uttryckas i poesin. Dessa värderingar återfinns även i Vägen till Klockrike. === In this thesis, Harry Martinson’s Vägen till Klockrike (1948) is analyzed from an economic point of view. It aims to study how the setting and the values expressed in central conflicts are related to a logic of economy. Methodologically, the novel is read in comparison with Georg Simmel’s The Philosophy of Money (1978) and Christopher Newfield’s article “What is Literary Knowledge of Economy?” (2018), as well as a previous study on Martinson’s poetry and ideas by Johan Lundberg, Den andra enkelheten (1992). The results of the study show that the main character Bolle struggles in the face of economic rationale that is turning him professionally obsolete. The same rationale defines what qualifies as a proper job. The miles of walking enacted by the vagabonds, which Bolle come to join, are not included and instead they are criminalized with economically motivated punishment. Exchange turns out to be a mediating factor which also shows how economic logic plays a vital role in defining the value of objects as well as people. The view on money and other qualities in life differ greatly between the vagabonds and the rest of society. For the vagabonds, money is of secondary importance, a means but never and end in itself. Instead, freedom and the things in life most people take for granted are held in the highest esteem. This is in line with Martinson’s view of developments in his contemporary society, the consequences of which he warned about, but to which he also presented an antidote: a set of values to be sought in poetry. These values are also expressed in Vägen till Klockrike.
|
|---|
