| Summary: | Syftet med intervjustudien är att beskriva några elevers känsla av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet av sin skolvardag utifrån det särskilda stöd som ges i relation till språk, - läs – och skrivutveckling. Undersökningen utgår från ett elevperspektiv med fokus på elevernas upplevelser och uppfattningar av sin skolvardag kopplat till hinder och svårigheter de möter kring skoluppgifter de får i skolan. Samtliga intervjuade elever i studien går andra året på gymnasiet och har läs- och skrivsvårigheter, samt är i behov av särskilt stöd. Vår empiri är insamlad genom kvalitativa elevintervjuer som analyserats med hjälp av tematisk analys. Vi har i vår studie en teoretisk utgångspunkt i den salutogena teorin med fokus på KASAM (Antonovsky, 1987). Studiens resultat pekar på att det finns ett samband mellan elevernas känsla av sammanhang kopplat till upplevd stress, samt att elevernas känsla av begriplighet och hanterbarhet är tätt förknippade med varandra. Våra intervjuundersökningar visar att elevernas självbild påverkar hur de ser på de hinder och svårigheter som de möter i sin skolvardag. De ämnen som särskilt pekas ut som svåra att ta sig an av eleverna, är de ämnen som har ord och begrepp som ska förstås i ett särskilt sammanhang och ämnet svenska pekades ut flest gånger av informanterna. I resultaten framkommer även att det särskilda stöd som förekommer på gymnasiet, skiljer sig från det tidigare erbjudna stödet på högstadiet. De slutsatser som med hjälp av denna kvalitativa studie kan dras, är att samtliga intervjuade elever beskriver en bild av det särskilda stödet på gymnasiet som varken tillgängligt eller utformat på rätt sätt, för att de ska kunna uppleva en känsla av sammanhang av sin skolvardag. Detta skapar i sin tur en frustration och en känsla av otillräcklighet hos eleverna, då det ofta bli de själva som får föra fram sina stödbehov och strida för att få tillgång till det stöd de har rätt till. Eleverna beskriver också att lärarna på gymnasiet inte har tillräcklig kunskap gällande stödbehovet kopplat till deras faktiska svårigheter. Ytterligare en slutsats som vi utifrån vår analys kan dra, är att samtliga elever uttrycker ett behov av stöd utanför klassrummet i en lugn miljö, vilket är i motsats till vad tidigare forskning kommit fram till. Sammanfattningsvis kan sägas att vår slutsats blir att utifrån våra intervjuanalyser konstatera att det finns ett samband mellan KASAM och hur eleverna hanterar sin skolvardag och de uppgifter de får. Att begripa vad som förväntas och på så sätt hantera sin situation tolkas utifrån vår studie som avgörande för att få till en fungerande kunskapsutveckling och ett bra mående utan stress. Att kunna skapa en skoltillvaro med meningsfullhet och begriplighet verkar vara avgörande för hur eleverna lyckas med att få till en känsla av sammanhang av sin skoltillvaro.
|
|---|
