| Summary: | Målet med denna studie är att belysa hur läromedelsproducenter och personal vid SPSM:s läromedelsavdelning talar om hur den pågående digitaliseringen av läromedelsmarknaden påverkar tillgång till och tillgänglighet i läromedel för elever med blindhet. En fråga som också fokuseras är ansvaret för att denna elevgrupp får möjlighet till delaktighet genom tillgång till samma läromedel som övriga elever. Studiens resultat är användbara för SPSM, förlag, skolhuvudmän och skolor. Den använda metodansatsen är diskurspsykologi och metoden kvalitativa intervjuer. Totalt har fem enskilda intervjuer gjorts på fem större förlag samt fyra intervjuer med sammanlagt nio personer på Specialpedagogiska skolmyndighetens läromedelsavdelning, varav tre var gruppintervjuer. Genom att analysera det som sägs tydliggörs deltagarnas beskrivning av tillgång till läromedel, ansvar och ansvarsfördelning för tillgången mellan olika aktörer samt konsekvenser för elever med blindhet. Studien visar på förändrade krav som ställs på samhällets stöd och på läromedelsproducenter för att tillgodose tillgången till läromedel för elever med blindhet som läser punktskrift till följd av den digitala utvecklingen. Behov av ändrade arbetsformer och ett ökat samarbete mellan aktörer och inom verksamheter för att möta de nya kraven synliggörs. I studien framkommer dilemman som uppstår mellan kostnader för tillgängliggörande, målgruppsstorlek och olika verksamheters förutsättningar i mötet mellan offentlig verksamhet och kommersiella aktörer. I studien tydliggörs att det är skolan som har ansvar för en likvärdig utbildning vilket inkluderar ansvaret för tillgänglighet i de läromedel som används. En förskjutning hos skola och skolhuvudmän mot centrala upphandlingar av digitala läromedel ses som trolig vilket ställer krav på beställarkompetens samtidigt som oro uttrycks för om den kompetensen finns. Det behövs mer forskning om konsekvenser av den ökade mängden digitala läromedel för elever med blindhet. Exempel på intressanta frågor är hur det pedagogiska arbetet påverkas och vilka effekter digitaliseringen får för eleven. === The aim of this study is to highlight how producers of teaching materials and the department for adapting teaching materials at The National Agency for Special Needs Education and Schools (SPSM) regard the impact of the ongoing digitization of the teaching aids market with focus on access to and accessibility of teaching materials for students with blindness. Another issue is the responsibility for this group of students to participate through accessibility to the same teaching materials as their peers. The results of the study can be of use to SPSM, publishers, local education authorities and schools. The methodology approach is discursive psychology and the method used is qualitative interviews. In total five separate interviews were carried out at five larger publishing companies, and four interviews with, in total, nine informants at SPSM, the department for adapting teaching materials, were performed, whereof three were group interviews. By analyzing what has been said the participants’ descriptions of accessibility to teaching aids are clarified, and so is responsibility and division of responsibility between different actors, and furthermore the consequences for students with blindness. The study illuminates changed requirements for support from society and teaching materials producers to satisfy the need of teaching materials for students with blindness reading braille, all due to the digitization of the current area. Demands to meet with new needs for changed work models and for an increased cooperation between actors, and within relevant agencies, are highlighted. In the study appear dilemmas arising between the following factors: expenses for accessibility, size of target group and conditions for different actors at a crossroads of government controlled businesses and commercial actors. The study clarifies the school’s responsibility for equivalence in education, which includes accessibility to teaching materials in use. There is a likelihood of a shift with schools and local educational authorities towards central procurement of digital teaching materials, which calls for client expertise. There is also concern about whether that expertise exists. Further research is needed on the increasing amount of digital teaching materials and its consequences for students with blindness. Interesting questions are, among others, how the pedagogical work is affected and which will be the impact on the student.
|
|---|
