På vilket sätt skapar stadieövergången mellan högstadiet och gymnasiet problem för elever i matematik?

• Main Author: Wikman, Ann
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen 2016
• Subjects: matematikkunnande; stadieövergång; gymnasiet; specialpedagogik; Pedagogical Work; Pedagogiskt arbete
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-150348

Många anser att elevers matematikkunnande är bristfälligt och att skolan inte fullföljer sitt uppdrag när det gäller att ge de blivande samhällsmedborgarna goda kunskaper i matematik. Flera tidigare studier har visat att stadieövergångar kan vara mycket problematiska för elever/studenter när det gäller matematik. Det sker ofta en tempohöjning med lite repetitionstid, matematiken går från lösningsfokus till en mer förståelse-inriktat fokus och eleverna hinner inte ställa om. Lärarna har liten inblick upp eller ner i stadierna och baserar vilket kunnande eleverna borde ha, mer på vad som passar det nuvarande stadiet än vad nästa kommer att kräva. Internationella studier visar att övergången också innefattar en ängslan och att svårigheter som funnits tidigare blir större på det nya stadiet. Svårigheterna som lärare anser bero på elevernas brister. För att bli antagen till gymnasiet i Sverige krävs minst E i årskurs 9 i bland annat ämnet matematik. Studiens syfte var att ta reda på om det saknas något kunnande i matematik inför vidare studier på gymnasiet. Ett fokus för studien var att undersöka detta för att kunna bedriva förebyggande specialpedagogiska insatser i matematik på en gymnasieskola. En avgränsning gjordes till följande program: naturvetenskapliga, ekonomi och samhällsvetenskapliga. Det relationella och kategoriska perspektivet blev studiens teoretiska utgångspunkter och de perspektiv som studiens resultat analyserades utifrån. Semistrukturerade intervjuer skedde med tio matematiklärare på en gymnasieskola. Ett diagnostiskt test, som eleverna vid samma skola, gjort vid starten av deras första matematikkurs ingick i en dokumentstudie. Dessa två delar gav svar på vilket kunnande lärarna upplevde att eleverna brast i och vad eleverna utifrån dessa test faktiskt uppvisade brister i. Algebra och bråk var områden, som både intervjuer och tester, pekade på innehöll bristande kunskaper från elevernas sida. Miniräknaren sågs inte bara som ett hjälpmedel, utan bidrog eventuellt till att svårigheter kunde uppstå, något som tidigare studier på stadieövergångar bekräftat. Grundläggande aritmetik var också en brist som upptäcktes. Frågor väcktes även i studien om bristande självförtroende kunde vara en orsak till att ekonomi och samhällsprogrammets elever ansågs mindre matematikkunniga än naturvetenskapsprogrammets elever av lite mindre än hälften av respondenterna? Det gav inte denna studie något entydigt svar på.