| Summary: | Föreliggande uppsats analyserar funktionsvariation i två svenska romaner: Jag vill ha ett liv av Sofia Hedman och Udda av Sara Lövestam. Uppsatsen utgår ifrån teorier inom Disability Studies och Feminist Disability Studies. I denna uppsats diskuteras främst Cripteorier och Queerteorier utformade av Robert McRuer och de har varit av stor betydelse för att belysa dikotomin normalitet/ avvikelse och kropparnas funktionella värde. För studien anläggs ett genusperspektiv och det tillsammans med diskussionen om hur funktionsvariationer skildras visar hur kvinnor och funktionsvarierade tillskrivs samma stereotypiska egenskaper. Feminist- och queerforskaren Rosemarie Garland-Thomson har skrivit flera givande texter om hur funktionsvariationsforskning och feministteorier integrerar och de texterna används delvis i diskussioner om hur funktionsvarierade och kvinnor tilldelas specifika roller. Studierna visar hur funktionsvariation skildras på stereotypiska sätt och framförallt hur det framträder genom porträtten av romanernas huvudkaraktärer Katti och Paula. Analysen fokuserar på och använder sig av specifika passager i respektive roman för att ge en djupare förståelse för och diskutera hur funktionsvariationer framställs. När uppsatsen analyserar romanen och karaktärerna används begrepp som normalitet, stigmatisering, representation och social konstruktion. Studien belyser hur huvudkaraktärerna tar avstånd från normerna och kritiserar det samhälle och den kultur som formar dem. Avslutningsvis visar studien hur huvudkaraktärerna i respektive roman utmanar de normer som de är exkluderade ifrån.
|
|---|
