| Summary: | Uppsatsens syfte var att undersöka om det finns ett samband mellan flexibla arbetstider och psykisk ohälsa samt om sambandet ser olika ut för kvinnor och män. Syftet är formulerat med bakgrund i tanken att flexibla arbetstider skulle underlätta vardagen för människor och på så sätt vara positivt för den psykiska hälsan. Tidigare forskning har visat på både positiva och negativa hälsoeffekter där friheten att styra sin egen tid delvis har visats vara positiv för den psykiska hälsan genom att det ger en bättre balans mellan arbete och familj. Den har även dels visat på negativa effekter då ansvaret som kommer med att kunna kontrollera sin tid kan leda till skuldkänslor. Konflikt mellan arbete och familj uppstår då förväntningarna på en person i den ena rollen försvårar möjligheten att leva upp till förväntningar i den andra. Denna typ av konflikt antas vara vanligare för kvinnor då de generellt har ett större ansvar för hemmet än vad män har. I och med detta testas även om sambandet mellan flexibla arbetstider och psykisk ohälsa ser olika ut för kvinnor och män. Datan i studien kommer från Levnadsnivåundersökningen 2010 och omfattar ett riksrepresentativt urval av Sveriges befolkning mellan 18-75 år. Urvalet har selekterats för personer vilka är anställda och sambanden har mätts genom linjär regressionsanalys (OLS). Resultatet visar inledningsvis ett samband mellan flexibla arbetstider och psykisk ohälsa för kvinnor men inte för män. Detta samband försvinner dock när vi kontrollerar för arbetsrelaterade krav- och kontrollvariabler varpå det ursprungliga sambandet visar sig vara en proxy för om en person har inflytande över arbetsuppgifter, inflytande över arbetsmetoder och/eller enformigt arbete. Vi diskuterar vidare om det kan vara så att de potentiellt positiva aspekterna av flexibla arbetstider som underlättar vardagen och de negativa, där friheten att styra blir en börda då tiden inte räcker till tar ut varandra. Vi föreslår även vidare forskning på flexibla arbetstider och psykisk ohälsa där även variabler för upplevd konflikt mellan arbete och familj inkluderas.
|
|---|
