Ryska och litauiska - i den rörliga betoningens spår

Nybörjaren i ryska eller litauiska stöter strax på en svårighet, som han eller hon oftast inte mött tidigare: den rörliga betoningen. Om man som jag studerat båda språken frågar man sig så småningom om överensstämmelserna i deras betoningsmönster – som så många andra av likheterna – beror på ett gem...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Krook, Per
Format: Others
Language:Swedish
Published: Stockholms universitet, Slaviska institutionen 1999
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-1386
id ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-su-1386
record_format oai_dc
spelling ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-su-13862018-01-14T05:12:35ZRyska och litauiska - i den rörliga betoningens spårsweKrook, PerStockholms universitet, Slaviska institutionen1999ryska språketlitauiska språketrörlig betoningSpecific LanguagesStudier av enskilda språkNybörjaren i ryska eller litauiska stöter strax på en svårighet, som han eller hon oftast inte mött tidigare: den rörliga betoningen. Om man som jag studerat båda språken frågar man sig så småningom om överensstämmelserna i deras betoningsmönster – som så många andra av likheterna – beror på ett gemensamt ursprung. Kan det rent av vara möjligt att utifrån betoningen hos en viss ordform i det ena språket förutse betoningen hos en viss ordform i det andra språket? Jag har därför försökt sammanställa de ljudlagar som förändrat betoningsmönstren från baltoslaviskan och fram till våra dagars ryska och litauiska. Jag har dock begränsat mig till substantiven, inte minst därför att det är denna ordklass där den studerande möter de största svårigheterna. Jag har dessutom avstått från att beskriva utvecklingen före baltoslaviskan, och inte heller tar jag upp enstaka avvikande former. Dessutom har dualen lämnats därhän, eftersom dessa former är helt utdöda i dagens ryska och obsoleta i litauiskan, varvid den modernspråkliga komparativa effekten går förlorad. Uppsatsen gäller accentförhållandena, och förändringarna i ordens böjning – som är uppenbara när man betraktar de många exemplen – berörs inte heller. Först kommer en beskrivning av ”start och mål”, d.v.s. substantivbetoningen i de båda moderna språken. Avsikten är att den som endast studerat det ena språket ska få en inblick i förhållandena i det andra. Därefter följer en redogörelse för accentförhållandena i baltoslaviskan, och sedan – parallellt så lång det är möjligt – de ljudlagar som lett fram till dagens förhållanden. Avslutningsvis försöker jag att med ett antal exempel visa hur man kan följa ett ord från ryskan till litauiskan eller vice versa för att pröva överensstämmelsernas pålitlighet. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-1386application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess
collection NDLTD
language Swedish
format Others
sources NDLTD
topic ryska språket
litauiska språket
rörlig betoning
Specific Languages
Studier av enskilda språk
spellingShingle ryska språket
litauiska språket
rörlig betoning
Specific Languages
Studier av enskilda språk
Krook, Per
Ryska och litauiska - i den rörliga betoningens spår
description Nybörjaren i ryska eller litauiska stöter strax på en svårighet, som han eller hon oftast inte mött tidigare: den rörliga betoningen. Om man som jag studerat båda språken frågar man sig så småningom om överensstämmelserna i deras betoningsmönster – som så många andra av likheterna – beror på ett gemensamt ursprung. Kan det rent av vara möjligt att utifrån betoningen hos en viss ordform i det ena språket förutse betoningen hos en viss ordform i det andra språket? Jag har därför försökt sammanställa de ljudlagar som förändrat betoningsmönstren från baltoslaviskan och fram till våra dagars ryska och litauiska. Jag har dock begränsat mig till substantiven, inte minst därför att det är denna ordklass där den studerande möter de största svårigheterna. Jag har dessutom avstått från att beskriva utvecklingen före baltoslaviskan, och inte heller tar jag upp enstaka avvikande former. Dessutom har dualen lämnats därhän, eftersom dessa former är helt utdöda i dagens ryska och obsoleta i litauiskan, varvid den modernspråkliga komparativa effekten går förlorad. Uppsatsen gäller accentförhållandena, och förändringarna i ordens böjning – som är uppenbara när man betraktar de många exemplen – berörs inte heller. Först kommer en beskrivning av ”start och mål”, d.v.s. substantivbetoningen i de båda moderna språken. Avsikten är att den som endast studerat det ena språket ska få en inblick i förhållandena i det andra. Därefter följer en redogörelse för accentförhållandena i baltoslaviskan, och sedan – parallellt så lång det är möjligt – de ljudlagar som lett fram till dagens förhållanden. Avslutningsvis försöker jag att med ett antal exempel visa hur man kan följa ett ord från ryskan till litauiskan eller vice versa för att pröva överensstämmelsernas pålitlighet.
author Krook, Per
author_facet Krook, Per
author_sort Krook, Per
title Ryska och litauiska - i den rörliga betoningens spår
title_short Ryska och litauiska - i den rörliga betoningens spår
title_full Ryska och litauiska - i den rörliga betoningens spår
title_fullStr Ryska och litauiska - i den rörliga betoningens spår
title_full_unstemmed Ryska och litauiska - i den rörliga betoningens spår
title_sort ryska och litauiska - i den rörliga betoningens spår
publisher Stockholms universitet, Slaviska institutionen
publishDate 1999
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-1386
work_keys_str_mv AT krookper ryskaochlitauiskaidenrorligabetoningensspar
_version_ 1718610356760215552