En klassad eller utsatt välfärdsattityd. : En kvantitativ undersökning över vad som kan påverka svenskars syn på välfärdens utformning.

Uppsatsen handlar om att ta reda på om erfarenheter av utsatthet påverkar människors syn på hur välfärden ska utformas.. Uppsatsen bygger på data från knappt 5,000 respondenter från den svenska Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2000. Jag undersöker hur respondenternas inställning till tre välfärdspoli...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Ytter, Emil
Format: Others
Language:Swedish
Published: Stockholms universitet, Sociologiska institutionen 2016
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-127933
id ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-su-127933
record_format oai_dc
spelling ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-su-1279332016-04-09T05:19:00ZEn klassad eller utsatt välfärdsattityd. : En kvantitativ undersökning över vad som kan påverka svenskars syn på välfärdens utformning.sweYtter, EmilStockholms universitet, Sociologiska institutionen2016Klassutsatthetekonomisksocialtfysisktjämförelservälfärdsfrågorlevnadsnivåundersökningbinär logistisk regressionvälfärdens utformningvariablerUppsatsen handlar om att ta reda på om erfarenheter av utsatthet påverkar människors syn på hur välfärden ska utformas.. Uppsatsen bygger på data från knappt 5,000 respondenter från den svenska Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2000. Jag undersöker hur respondenternas inställning till tre välfärdspolitiska frågor har samband med deras erfarenhet av utsatthet, utöver det samband som tidigare forskning påvisat mellan individers klass, kön och ålder och välfärdsstatsattityder. Attityder till välfärdens utformning mäts med tre frågor: attityd till privata välfärdsalternativ, attityder till små inkomstskillnader och attityder till att mer vård ska ansvaras inom familjen. Tre aspekter på utsatthet undersöks: ekonomisk, social och fysisk utsatthet. Uppsatsens bidrag till forskningsfältet är att försöka hitta fler faktorer till att förstå människors välfärdsattityder utöver till exempel klass. Klass har länge varit i frågans fokus men genom att titta ur andra vinklar är det möjligt att en annan, större bild träder fram som visar att förklaringen inte var så enkel. Analyserna visade att den ekonomiska utsattheten var den enda formen av utsatthet som hade tydliga signifikanta samband på välfärdsfrågorna. Det tyder på att respondenternas utsatthet inte är en större bidragande faktor för att förstå individers välfärdsattityder. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-127933application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess
collection NDLTD
language Swedish
format Others
sources NDLTD
topic Klass
utsatthet
ekonomisk
socialt
fysiskt
jämförelser
välfärdsfrågor
levnadsnivåundersökning
binär logistisk regression
välfärdens utformning
variabler
spellingShingle Klass
utsatthet
ekonomisk
socialt
fysiskt
jämförelser
välfärdsfrågor
levnadsnivåundersökning
binär logistisk regression
välfärdens utformning
variabler
Ytter, Emil
En klassad eller utsatt välfärdsattityd. : En kvantitativ undersökning över vad som kan påverka svenskars syn på välfärdens utformning.
description Uppsatsen handlar om att ta reda på om erfarenheter av utsatthet påverkar människors syn på hur välfärden ska utformas.. Uppsatsen bygger på data från knappt 5,000 respondenter från den svenska Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2000. Jag undersöker hur respondenternas inställning till tre välfärdspolitiska frågor har samband med deras erfarenhet av utsatthet, utöver det samband som tidigare forskning påvisat mellan individers klass, kön och ålder och välfärdsstatsattityder. Attityder till välfärdens utformning mäts med tre frågor: attityd till privata välfärdsalternativ, attityder till små inkomstskillnader och attityder till att mer vård ska ansvaras inom familjen. Tre aspekter på utsatthet undersöks: ekonomisk, social och fysisk utsatthet. Uppsatsens bidrag till forskningsfältet är att försöka hitta fler faktorer till att förstå människors välfärdsattityder utöver till exempel klass. Klass har länge varit i frågans fokus men genom att titta ur andra vinklar är det möjligt att en annan, större bild träder fram som visar att förklaringen inte var så enkel. Analyserna visade att den ekonomiska utsattheten var den enda formen av utsatthet som hade tydliga signifikanta samband på välfärdsfrågorna. Det tyder på att respondenternas utsatthet inte är en större bidragande faktor för att förstå individers välfärdsattityder.
author Ytter, Emil
author_facet Ytter, Emil
author_sort Ytter, Emil
title En klassad eller utsatt välfärdsattityd. : En kvantitativ undersökning över vad som kan påverka svenskars syn på välfärdens utformning.
title_short En klassad eller utsatt välfärdsattityd. : En kvantitativ undersökning över vad som kan påverka svenskars syn på välfärdens utformning.
title_full En klassad eller utsatt välfärdsattityd. : En kvantitativ undersökning över vad som kan påverka svenskars syn på välfärdens utformning.
title_fullStr En klassad eller utsatt välfärdsattityd. : En kvantitativ undersökning över vad som kan påverka svenskars syn på välfärdens utformning.
title_full_unstemmed En klassad eller utsatt välfärdsattityd. : En kvantitativ undersökning över vad som kan påverka svenskars syn på välfärdens utformning.
title_sort en klassad eller utsatt välfärdsattityd. : en kvantitativ undersökning över vad som kan påverka svenskars syn på välfärdens utformning.
publisher Stockholms universitet, Sociologiska institutionen
publishDate 2016
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-127933
work_keys_str_mv AT ytteremil enklassadellerutsattvalfardsattitydenkvantitativundersokningovervadsomkanpaverkasvenskarssynpavalfardensutformning
_version_ 1718219994937950208