En klassad eller utsatt välfärdsattityd. : En kvantitativ undersökning över vad som kan påverka svenskars syn på välfärdens utformning.
Uppsatsen handlar om att ta reda på om erfarenheter av utsatthet påverkar människors syn på hur välfärden ska utformas.. Uppsatsen bygger på data från knappt 5,000 respondenter från den svenska Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2000. Jag undersöker hur respondenternas inställning till tre välfärdspoli...
Main Author: | |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Stockholms universitet, Sociologiska institutionen
2016
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-127933 |
id |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-su-127933 |
---|---|
record_format |
oai_dc |
spelling |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-su-1279332016-04-09T05:19:00ZEn klassad eller utsatt välfärdsattityd. : En kvantitativ undersökning över vad som kan påverka svenskars syn på välfärdens utformning.sweYtter, EmilStockholms universitet, Sociologiska institutionen2016Klassutsatthetekonomisksocialtfysisktjämförelservälfärdsfrågorlevnadsnivåundersökningbinär logistisk regressionvälfärdens utformningvariablerUppsatsen handlar om att ta reda på om erfarenheter av utsatthet påverkar människors syn på hur välfärden ska utformas.. Uppsatsen bygger på data från knappt 5,000 respondenter från den svenska Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2000. Jag undersöker hur respondenternas inställning till tre välfärdspolitiska frågor har samband med deras erfarenhet av utsatthet, utöver det samband som tidigare forskning påvisat mellan individers klass, kön och ålder och välfärdsstatsattityder. Attityder till välfärdens utformning mäts med tre frågor: attityd till privata välfärdsalternativ, attityder till små inkomstskillnader och attityder till att mer vård ska ansvaras inom familjen. Tre aspekter på utsatthet undersöks: ekonomisk, social och fysisk utsatthet. Uppsatsens bidrag till forskningsfältet är att försöka hitta fler faktorer till att förstå människors välfärdsattityder utöver till exempel klass. Klass har länge varit i frågans fokus men genom att titta ur andra vinklar är det möjligt att en annan, större bild träder fram som visar att förklaringen inte var så enkel. Analyserna visade att den ekonomiska utsattheten var den enda formen av utsatthet som hade tydliga signifikanta samband på välfärdsfrågorna. Det tyder på att respondenternas utsatthet inte är en större bidragande faktor för att förstå individers välfärdsattityder. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-127933application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess |
collection |
NDLTD |
language |
Swedish |
format |
Others
|
sources |
NDLTD |
topic |
Klass utsatthet ekonomisk socialt fysiskt jämförelser välfärdsfrågor levnadsnivåundersökning binär logistisk regression välfärdens utformning variabler |
spellingShingle |
Klass utsatthet ekonomisk socialt fysiskt jämförelser välfärdsfrågor levnadsnivåundersökning binär logistisk regression välfärdens utformning variabler Ytter, Emil En klassad eller utsatt välfärdsattityd. : En kvantitativ undersökning över vad som kan påverka svenskars syn på välfärdens utformning. |
description |
Uppsatsen handlar om att ta reda på om erfarenheter av utsatthet påverkar människors syn på hur välfärden ska utformas.. Uppsatsen bygger på data från knappt 5,000 respondenter från den svenska Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2000. Jag undersöker hur respondenternas inställning till tre välfärdspolitiska frågor har samband med deras erfarenhet av utsatthet, utöver det samband som tidigare forskning påvisat mellan individers klass, kön och ålder och välfärdsstatsattityder. Attityder till välfärdens utformning mäts med tre frågor: attityd till privata välfärdsalternativ, attityder till små inkomstskillnader och attityder till att mer vård ska ansvaras inom familjen. Tre aspekter på utsatthet undersöks: ekonomisk, social och fysisk utsatthet. Uppsatsens bidrag till forskningsfältet är att försöka hitta fler faktorer till att förstå människors välfärdsattityder utöver till exempel klass. Klass har länge varit i frågans fokus men genom att titta ur andra vinklar är det möjligt att en annan, större bild träder fram som visar att förklaringen inte var så enkel. Analyserna visade att den ekonomiska utsattheten var den enda formen av utsatthet som hade tydliga signifikanta samband på välfärdsfrågorna. Det tyder på att respondenternas utsatthet inte är en större bidragande faktor för att förstå individers välfärdsattityder. |
author |
Ytter, Emil |
author_facet |
Ytter, Emil |
author_sort |
Ytter, Emil |
title |
En klassad eller utsatt välfärdsattityd. : En kvantitativ undersökning över vad som kan påverka svenskars syn på välfärdens utformning. |
title_short |
En klassad eller utsatt välfärdsattityd. : En kvantitativ undersökning över vad som kan påverka svenskars syn på välfärdens utformning. |
title_full |
En klassad eller utsatt välfärdsattityd. : En kvantitativ undersökning över vad som kan påverka svenskars syn på välfärdens utformning. |
title_fullStr |
En klassad eller utsatt välfärdsattityd. : En kvantitativ undersökning över vad som kan påverka svenskars syn på välfärdens utformning. |
title_full_unstemmed |
En klassad eller utsatt välfärdsattityd. : En kvantitativ undersökning över vad som kan påverka svenskars syn på välfärdens utformning. |
title_sort |
en klassad eller utsatt välfärdsattityd. : en kvantitativ undersökning över vad som kan påverka svenskars syn på välfärdens utformning. |
publisher |
Stockholms universitet, Sociologiska institutionen |
publishDate |
2016 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-127933 |
work_keys_str_mv |
AT ytteremil enklassadellerutsattvalfardsattitydenkvantitativundersokningovervadsomkanpaverkasvenskarssynpavalfardensutformning |
_version_ |
1718219994937950208 |