| Summary: | Denna uppsats ämnar studera människors användning av olika nätdejtingtjänster i avseende att kartlägga motiv och tillfredsställelser kring fenomenet nätdejting. Studien syftar även till att blotta samband mellan ålder, kön och typ av dejtingtjänst för att jämföra och dra slutsatser till vad skillnader i beteende kan bero på. De teorier som använts genomgående och som uppsatsen bottnar i är den positivistiska medieteorin Uses & Gratifications, samt den modernare påbyggnadsteorin Uses & Grats 2.0 som fokuserarar på dagens framväxande medier. I undersökningen har en kvantitativ forskningsmetod i form av en enkätundersökning valts, där urvalet består av 222 personer från uppsatsförfattarnas bekantskapskretsar och 515 personer som svarat på enkäten via nätdejtingtjänster som publicerat undersökningen. I fokus ligger de 656 personer som svarat att de någon gång har nätdejtat. Insamlad data har lagts in i statistikprogrammet SPSS och analyserats. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av alla respondenter nätdejtar för att hitta kärleken. Variabeln kön blottar inte särskilt många nämnvärda skillnader, men avvikelserna är däremot större mellan åldrarna. Personer över 30 år tenderar nämligen i högre grad att nätdejta med avsikt att hitta kärleken än vad de under 30 gör. De respondenter som är under 20 år nätdejtar främst i syfte att fördriva tiden. Majoriteten av de som nätdejtat har träffat någon från en nätdejtingtjänst i verkligheten. Omkring hälften av dessa har blivit tillsammans med någon de nätdejtat och lika många har någon gång träffat en tillfällig sexpartner. Resultaten tyder också på att det finns skillnader mellan nätdejtingtjänsterna, främst i hur gamla medlemmarna är men också hur många de träffar i verkligheten och vad dessa möten leder till.
|
|---|
