Lärares omdöme om och för elevers kunskapsutveckling : En innehållsanalys av skriftliga omdömen i matematik på specialskolor för döva elever och elever med hörselnedsättning

• Main Author: Rudin, Maria
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen 2015
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-120254

Individuella utvecklingsplaner (IUP) med skriftliga omdömen är några av de dokumentationer som skolan är skyldig att upprätta, vars innehåll och språk kan avgöra hur texten uppfattas av de som läser dem. Forskning visar att elevers lärande kan påverkas av hur deras lärare skriver om dem, såväl kunskaps- som språkmässigt (Andréasson & Asplund-Carlsson, 2009; Asp-Onsjö, 2011). I rapporter från Skolverket (2010) och Skolinspektionen (2011), upprättade vid deras tillsyn av specialskolan för döva elever och elever med hörselnedsättning, visar det sig att ett flertal brister finns i dokumentationerna som gör att de inte uppfyller författandets krav. De anmärkningar som gjordes var, bland annat, att dokumentationerna inte var kunskaps- eller målorienterade samt att det saknades information om vilka insatser skolan skulle göra för att eleven skulle få förutsättningar för att nå de uppsatta målen. Syftet med detta självständiga arbete är att analysera skriftliga omdömen och framåtsyftande planeringar från höstterminen 2011 till vårterminen 2015, som upprättats för lågstadieelever på specialskolan för döva elever och elever med hörselnedsättning, i ämnet matematik. De områden där frågeställningarna har sin utgångspunkt och där fokus för analysen ligger är språkbruk, innehåll i förhållande till kursplanen samt måluppfyllelse Resultatet visar att språket i dokumentationerna rent generellt inte är anpassade efter lågstadieelever, framförallt gällande de döva elever och elever med hörselnedsättning som har ett annat modersmål än svenska, trots att lärare skriver med elever som mottagare. Innehållsmässigt är det inte givet att kunskapskraven ligger till grund för lärares summativa och formativa bedömningar, istället utgår dessa från andra kriterier som t.ex. elevens tempo och självständighet. Om eleven uppnår kunskapskraven eller inte, visar sig vara otydligt i de framåtsyftande planeringar där de förtryckta kryssalternativen för måluppfyllelse saknas i blanketten. I diskussionen lyfts några aspekter som kan utveckla den skriftliga dokumentationen på specialskolan, bland annat hur lärares omdömen kan bidra positivt till elevens kunskapsutveckling med stöd av det befintliga, men än så länge tunna, forskningsunderlaget inom döva elever och elever med hörselnedsättning samt erfarenhetsbeprövad kompetens inom området.