Är dagens lärare tjänstemän eller tjänstefolk? : En kvalitativ studie om intressekonflikter mellan lärare och föräldrar
Syftet med denna uppsats är att undersöka eventuella intressekonflikter mellan lärare i kommunala skolor och föräldrar till elever. Vilka strategier det finns för att lösa dem, om det finns ett klassperspektiv i detta och hur dessa intressekonflikter inverkar på lärarnas upplevda auktoritet. Uppsats...
Main Author: | |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Stockholms universitet, Sociologiska institutionen
2015
|
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-117548 |
id |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-su-117548 |
---|---|
record_format |
oai_dc |
spelling |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-su-1175482015-06-04T05:08:09ZÄr dagens lärare tjänstemän eller tjänstefolk? : En kvalitativ studie om intressekonflikter mellan lärare och föräldrarsweHellström, JonasStockholms universitet, Sociologiska institutionen2015Syftet med denna uppsats är att undersöka eventuella intressekonflikter mellan lärare i kommunala skolor och föräldrar till elever. Vilka strategier det finns för att lösa dem, om det finns ett klassperspektiv i detta och hur dessa intressekonflikter inverkar på lärarnas upplevda auktoritet. Uppsatsen har tre huvudsakliga teoretiska utgångspunkter: nyinstitutionell organisationsteori, Rehnmans intressentmodell och Bourdieus teorier kring fält och klassreproduktion. Undersökningens design är deduktivt kvalitativ med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalet av skolor och lärare är teoretiskt grundat och sex lärare från fyra olika skolor intervjuas. Resultaten visar att det finns intressekonflikter mellan lärare och föräldrar, men att de skiljer sig åt mellan skolor i priviligierade områden och skolor i underpriviligierade områden. I priviligierade områden upplever lärarna att deras auktoritet oftare blir ifrågasatt än lärarna i underpriviligierade områden gjorde. Föräldrarna i de priviligierade områdena är oftare av medelklass och de är mer inlästa på lagar och regler än föräldrarna i underpriviligierade områden. Detta leder till att de ifrågasatta lärarna är tvungna att utarbeta strategier för att undvika kritik. Losskoppling, att skenbart tillmötesgå institutionella normer, är en vanlig och väl fungerande strategi för att få föräldrarna att känna inflytande, utan att de egentligen har det. Lärare som arbetar i skolor i priviligierade områden upplevde sin auktoritet mer ifrågasatt än lärare som arbetar i skolor i underpriviligierade områden. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-117548application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess |
collection |
NDLTD |
language |
Swedish |
format |
Others
|
sources |
NDLTD |
description |
Syftet med denna uppsats är att undersöka eventuella intressekonflikter mellan lärare i kommunala skolor och föräldrar till elever. Vilka strategier det finns för att lösa dem, om det finns ett klassperspektiv i detta och hur dessa intressekonflikter inverkar på lärarnas upplevda auktoritet. Uppsatsen har tre huvudsakliga teoretiska utgångspunkter: nyinstitutionell organisationsteori, Rehnmans intressentmodell och Bourdieus teorier kring fält och klassreproduktion. Undersökningens design är deduktivt kvalitativ med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalet av skolor och lärare är teoretiskt grundat och sex lärare från fyra olika skolor intervjuas. Resultaten visar att det finns intressekonflikter mellan lärare och föräldrar, men att de skiljer sig åt mellan skolor i priviligierade områden och skolor i underpriviligierade områden. I priviligierade områden upplever lärarna att deras auktoritet oftare blir ifrågasatt än lärarna i underpriviligierade områden gjorde. Föräldrarna i de priviligierade områdena är oftare av medelklass och de är mer inlästa på lagar och regler än föräldrarna i underpriviligierade områden. Detta leder till att de ifrågasatta lärarna är tvungna att utarbeta strategier för att undvika kritik. Losskoppling, att skenbart tillmötesgå institutionella normer, är en vanlig och väl fungerande strategi för att få föräldrarna att känna inflytande, utan att de egentligen har det. Lärare som arbetar i skolor i priviligierade områden upplevde sin auktoritet mer ifrågasatt än lärare som arbetar i skolor i underpriviligierade områden. |
author |
Hellström, Jonas |
spellingShingle |
Hellström, Jonas Är dagens lärare tjänstemän eller tjänstefolk? : En kvalitativ studie om intressekonflikter mellan lärare och föräldrar |
author_facet |
Hellström, Jonas |
author_sort |
Hellström, Jonas |
title |
Är dagens lärare tjänstemän eller tjänstefolk? : En kvalitativ studie om intressekonflikter mellan lärare och föräldrar |
title_short |
Är dagens lärare tjänstemän eller tjänstefolk? : En kvalitativ studie om intressekonflikter mellan lärare och föräldrar |
title_full |
Är dagens lärare tjänstemän eller tjänstefolk? : En kvalitativ studie om intressekonflikter mellan lärare och föräldrar |
title_fullStr |
Är dagens lärare tjänstemän eller tjänstefolk? : En kvalitativ studie om intressekonflikter mellan lärare och föräldrar |
title_full_unstemmed |
Är dagens lärare tjänstemän eller tjänstefolk? : En kvalitativ studie om intressekonflikter mellan lärare och föräldrar |
title_sort |
är dagens lärare tjänstemän eller tjänstefolk? : en kvalitativ studie om intressekonflikter mellan lärare och föräldrar |
publisher |
Stockholms universitet, Sociologiska institutionen |
publishDate |
2015 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-117548 |
work_keys_str_mv |
AT hellstromjonas ardagenslararetjanstemanellertjanstefolkenkvalitativstudieomintressekonfliktermellanlarareochforaldrar |
_version_ |
1716805171436060672 |