| Summary: | Denna studie har som syfte att undersöka de budskap som två läseböcker för skolans yngre åldrar kan innehålla. Detta genom att studera de implicita/indirekta och explicita/direkta diskurser, föreställningar och normer som språket i böckerna förmedlar till läsaren kring kategorierna kön, sexualitet och etnicitet. Diskursanalys har i denna studie fått agera som både det teoretiska perspektivet och det metodiska redskapet. Tillsammans med ett intersektionellt perspektiv och tankar från normkritisk pedagogik har jag strävat efter att synliggöra de maktoordningar som finns i läseböckerna Pojken och Tigern av Lars Westman (2001) och Mer om Moa och Mille A av Moni Nilsson (2000). De diskurser som identifierats i denna studies resultat är fnittriga flickor och pratiga pojkar, den knegande karln och hans matmor samt Pojke + flicka = sant. Likaså diskurserna den främmande främlingen och den duktige förtryckta medborgaren. Dessa diskurser som identifierats har visat sig förmedla normerande och maktproducerande föreställningar när det gäller hur kvinnliga och manliga attribut konstrueras till de stereotypiska könsrollerna. Studien visar även hur framställningen av heterosexualitet kontinuerligt ses som idealet samt hur vithetsnormen synliggörs som det självklara och därmed utesluter ”de andra”. Dessa diskurser och maktoordningar som synliggjorts i diskursanalysen kring kön, sexualitet och etnicitet har därefter problematiserats utifrån skolans styrdokument och Sveriges diskrimineringslag.
|
|---|
