| Summary: | Sedan 70-talet och ökningen av kvinnornas deltagande på arbetsmarknaden har hemarbetets fördelning diskuterats som en viktig jämställdhetsfråga i Sverige. Det anses inte längre givet att kvinnor ska stå för matlagning medan män ska stå för försörjning, då många av de tidigare könsbaserade skyldigheterna inte längre har samma legitimitet. Många tidigare studier har utförts kring hemarbete, ofta i syfte att studera arbetsfördelning i familjer med barn. När sambor får barn förändras arbetsfördelningen mellan dem. Denna studie bidrar med att belysa samt illustrera kvinnornas egen subjektiva upplevelse av hemarbetet i familjebildningens första stadie då paren ännu inte skaffat barn. Syftet med studien har varit att studera unga svenska kvinnors subjektiva syn på hemarbete och sina roller i hemarbetet, med utgångspunkt i en kvalitativ konstruktivistisk ansats. Studien har utförts med en teoretisk utgångspunkt i rationell handlingsteori, utbytesteori samt i teorin om att göra kön. Respondenterna har intervjuats i semistrukturerade intervjuer. De har berättat om hur de upplever hemarbetet utifrån sina roller och ansvarsområden, förväntningar, jämförelser, förändringar och emotioner. På grund av urvalets storlek kan resultaten inte anses vara representativt för hela populationen. Materialet kan dock anses vara tillräckligt för att beskriva den subjektiva upplevelsen av hemarbetet inom urvalet. Enligt respondenterna finns det i enlighet med tidigare studier en stark koppling mellan att sköta hemarbete och att vara kvinna. Resultatet visar bland annat ett missnöje hos respondenterna kopplat till en ojämn arbetsdelning i hemmet, samt till deras respektives oförmåga att ta ansvar i hemarbetet. Respondenterna delar en önskan om att varje par ska ha möjlighet att skapa en individuellt anpassad arbetsdelning utan att ta hänsyn till samhällets normer kring kön och jämställdhet. De menar att en balans mellan kompensationer och motprestationer är viktigare än att ta hänsyn till normer kring jämställdheten. Resultaten visar även på de svårigheter som respondenterna upplever att potentiella förändringar är kopplade till. Samtliga respondenter anser att en förändring av dess nuvarande arbetsfördelning är möjlig, dock endast genom handlingsalternativ som är förknippade med negativa konsekvenser. Detta leder till att de undviker att försöka förändra sin situation, trots missnöje.
|
|---|
