Föräldrars upplevelser av den pediatriska palliativa vården

Bakgrund: Den pediatriska palliativa vården syftar till vård av barn i livets slutskede. Sjuksköterskan har här en viktig roll i att bedriva en personcentrerad vård gentemot barnen likväl som föräldrar och närstående. För att kunna bedriva en personcentrerad vård är det viktigt att förstå olika pers...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Algesjö, Louise, Bydén, Amanda
Format: Others
Language:Swedish
Published: Sophiahemmet Högskola 2021
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-4232
Description
Summary:Bakgrund: Den pediatriska palliativa vården syftar till vård av barn i livets slutskede. Sjuksköterskan har här en viktig roll i att bedriva en personcentrerad vård gentemot barnen likväl som föräldrar och närstående. För att kunna bedriva en personcentrerad vård är det viktigt att förstå olika perspektiv och kunna möta olika personer utifrån deras behov och önskemål. Föräldrarnas upplevelser av den pediatriska palliativa vården är därför betydelsefull för sjuksköterskors kunskap i hur de bör förhålla sig i mötet med barnet och dess föräldrar.  Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva föräldrars upplevelser av den pediatriska palliativa vården. Metod: En icke-systematisk litteraturöversikt genomfördes baserat på 18 inkluderade vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna har inhämtats från databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO med hjälp av relevanta sökord i relation till syftet. De valda artiklarna granskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsinstrument. Resultat: Resultatet baserat på de vetenskapliga artiklarna skildrar både positiva och negativa upplevelser av den pediatriska palliativa vården ur en förälders perspektiv. Med hjälp av fyra identifierade teman; kommunikation, delaktighet, kontinuitet och vårdmiljö, beskriver föräldrar vad de värdesätter inom den palliativa vården samt var det förekommer brister. Slutsats: Resultatet visar hur kommunikation, delaktighet, kontinuitet och vårdmiljö samspelar och är beroende av varandra för att barnet och föräldrarna ska uppleva en god personcentrerad vård. Resultatet kan bidra med ökad förståelse kring vikten av det personcentrerade förhållningssättet i mötets alla delar, och är applicerbar inom den palliativa vården likväl som i det generella mötet med patienter inom hälso- och sjukvård. Den ökade kunskapen och en tydligare implementering av personcentrerad vård i sjuksköterskans arbete kan leda till att vården blir bättre rustad för personliga möten och kan på sikt öka vårdkvaliteten i samhället. === Background: The pediatric palliative care focuses on the care of children at their end of life. The nurse is here given an important role in providing person-centered care to the child, as well as their parents and relatives. For the nurse to conduct a person-centered care it is important to understand different perspectives and be able to meet different individuals based on their needs and wishes. The parents' experiences of the pediatric palliative care are therefore important for the nurses’ knowledge on how to meet the children and their parents. Aim: The aim of this literature review was to describe parents' experiences of pediatric palliative care. Method: A non-systematic literature review was conducted based on 18 included scientific articles of both qualitative and quantitative design. The articles have been obtained from the databases CINAHL, PubMed and PsycINFO using relevant keywords in relation to the aim of the review. The selected articles were reviewed based on Sophiahemmet University's assessment instruments. Results: The result based on the scientific articles depict both positive and negative experiences of the pediatric palliative care from a parent’s perspective. Using four identified themes; communication, participation, continuity and care environment, parents describe what they value in the pediatric palliative care and where deficiencies occur. Conclusions: The results show how communication, participation, continuity, and care environments interact and are dependent on each other for the child and the parents to experience good person-centered care. The result can contribute to an increased understanding of the importance of the person-centered approach in all parts of the meeting and is applicable in palliative care as well as in the general meeting with patients in health care. The increased knowledge and a clearer implementation of person-centered care in the nurse's work can lead to the care being better equipped for personal meetings and can in the long run increase the quality of care in society.