Metoder för identifiering och bedömning av palliativt vårdbehov på akutmottagning : en litteraturöversikt

Bakgrund: En akutmottagning är en plats där snabba beslut ofta måste tas. Tidigare studier visar att faktorer som påverkar sjuksköterskans arbete med att vårda patienter i livet slut inom akutmottagning är hög arbetsbelastning, svårigheter att stötta närstående och dålig utformning av a...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Gutierrez Liljestrand, Tania, Mellquist, Thereze
Format: Others
Language:Swedish
Published: Sophiahemmet Högskola 2021
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-4055
id ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-shh-4055
record_format oai_dc
collection NDLTD
language Swedish
format Others
sources NDLTD
topic Palliative care
Emergency Service
Needs Assessment
Nurse
Palliativ vård
Akutmottagning
Bedömning
Sjuksköterska
Nursing
Omvårdnad
spellingShingle Palliative care
Emergency Service
Needs Assessment
Nurse
Palliativ vård
Akutmottagning
Bedömning
Sjuksköterska
Nursing
Omvårdnad
Gutierrez Liljestrand, Tania
Mellquist, Thereze
Metoder för identifiering och bedömning av palliativt vårdbehov på akutmottagning : en litteraturöversikt
description Bakgrund: En akutmottagning är en plats där snabba beslut ofta måste tas. Tidigare studier visar att faktorer som påverkar sjuksköterskans arbete med att vårda patienter i livet slut inom akutmottagning är hög arbetsbelastning, svårigheter att stötta närstående och dålig utformning av akuten där möjligheten för avskildhet är liten för döende patienter och deras sörjande närstående. Att påbörja palliativ vård i ett tidigare skede kan minska akuta sjukhusbesök och inläggningar den sista tiden i livet. Vissa diagnoser har ett ojämnt sjukdomsförlopp, det kan då vara svårt att veta när övergången till palliativ vård bör ske, vilket kan leda till att vården kommer i ett sent skede av sjukdomen. Vid upprepade vårdtillfällen på akutsjukhus bör dessa patienter fångas upp och den palliativa vården sättas in.  Syfte: Syftet var att beskriva metoder för att identifiera och bedöma palliativa vårdbehov hos patienter på akutmottagning.  Metod: Litteraturöversikt med 15 inkluderade artiklar. Sökning utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Studierna är av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Utvalda artiklar granskades, analyserades och sammanställdes till nytt resultat.  Resultat: Genom analysen framkom tre kategorier: Bedömningsverktyg, Bedömning av palliativt vårdbehov utifrån individuell vårdplan och Samarbete mellan enheter. Förslag på olika bedömningsverktyg lyfts fram men även vikten av ett gott samarbete mellan olika enheter, här mellan akutmottagning och palliativ vård. Behov av tidiga samtal med patienter med livsbegränsande sjukdom framkommer.  Slutsats: För att identifiera och bedöma palliativa vårdbehov behövs ett specifikt bedömningsinstrument, kunskap och ett bra teamsamarbete mellan olika enheter. Tillgängliga vårdplaner och patientfullmakter skulle kunna underlätta bedömning och beslut om vidare vård. Sjuksköterskan har en nyckelroll både vid triagering och som länk mellan teamen, men även som förmedlare av kunskap och genom att leda utbildning på avdelningen.  === Background: At the emergency room immediate decisions often have to be made. Prior studies show that some of the factors that affect a nurse’s ability to care for patients at the end of their lives in the emergency room include a heavy workload, challenges in supporting and offering seclusion to dying patients and their grieving families due to inefficient design of the emergency facility. Beginning palliative care at an earlier stage can reduce acute hospital visits and hospitalizations in the last period of life. Some diagnoses reveal an uneven course of disease, leading to challenges in knowing when the transition to palliative care should take place. Patients that require repeated visits to emergency rooms should be identified and palliative care should be administered.  Aim: The aim was to describe methods for identifying and assessing palliative care needs in patients in the emergency department.  Method: Literature review with 15 included articles. Search was performed in the databases PubMed and CINAHL. The studies are of both qualitative and quantitative approach. Selected articles were reviewed, analyzed and compiled into new results.  Results: The analysis revealed three categories: Tools for Assessment, Assessment of palliative care needs based on individual care plan and Cooperation between hospital units. Proposals for different assessment tools are emphasized, as well as the importance of sustained cooperation between different units. The need for early consultations with patients experiencing life-limiting illness emerges.  Conclusion: To identify palliative care needs requires specific assessment tools, knowledge and teamwork across different departments. Available care plans and patient authorizations could facilitate assessment and decisions about further care. The nurse plays a key role in triage and as a link between teams, as well as a leader of education and training within the departments. 
author Gutierrez Liljestrand, Tania
Mellquist, Thereze
author_facet Gutierrez Liljestrand, Tania
Mellquist, Thereze
author_sort Gutierrez Liljestrand, Tania
title Metoder för identifiering och bedömning av palliativt vårdbehov på akutmottagning : en litteraturöversikt
title_short Metoder för identifiering och bedömning av palliativt vårdbehov på akutmottagning : en litteraturöversikt
title_full Metoder för identifiering och bedömning av palliativt vårdbehov på akutmottagning : en litteraturöversikt
title_fullStr Metoder för identifiering och bedömning av palliativt vårdbehov på akutmottagning : en litteraturöversikt
title_full_unstemmed Metoder för identifiering och bedömning av palliativt vårdbehov på akutmottagning : en litteraturöversikt
title_sort metoder för identifiering och bedömning av palliativt vårdbehov på akutmottagning : en litteraturöversikt
publisher Sophiahemmet Högskola
publishDate 2021
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-4055
work_keys_str_mv AT gutierrezliljestrandtania metoderforidentifieringochbedomningavpalliativtvardbehovpaakutmottagningenlitteraturoversikt
AT mellquistthereze metoderforidentifieringochbedomningavpalliativtvardbehovpaakutmottagningenlitteraturoversikt
AT gutierrezliljestrandtania methodsforidentificationandassessmentofpalliativecareneedsintheemergencydepartmentaliteraturereview
AT mellquistthereze methodsforidentificationandassessmentofpalliativecareneedsintheemergencydepartmentaliteraturereview
_version_ 1719461294494449664
spelling ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-shh-40552021-08-21T05:27:27ZMetoder för identifiering och bedömning av palliativt vårdbehov på akutmottagning : en litteraturöversiktsweMethods for identification and assessment of palliative care needs in the emergency department : a literature reviewGutierrez Liljestrand, TaniaMellquist, TherezeSophiahemmet HögskolaErsta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap.2021Palliative careEmergency ServiceNeeds AssessmentNursePalliativ vårdAkutmottagningBedömningSjuksköterskaNursingOmvårdnadBakgrund: En akutmottagning är en plats där snabba beslut ofta måste tas. Tidigare studier visar att faktorer som påverkar sjuksköterskans arbete med att vårda patienter i livet slut inom akutmottagning är hög arbetsbelastning, svårigheter att stötta närstående och dålig utformning av akuten där möjligheten för avskildhet är liten för döende patienter och deras sörjande närstående. Att påbörja palliativ vård i ett tidigare skede kan minska akuta sjukhusbesök och inläggningar den sista tiden i livet. Vissa diagnoser har ett ojämnt sjukdomsförlopp, det kan då vara svårt att veta när övergången till palliativ vård bör ske, vilket kan leda till att vården kommer i ett sent skede av sjukdomen. Vid upprepade vårdtillfällen på akutsjukhus bör dessa patienter fångas upp och den palliativa vården sättas in.  Syfte: Syftet var att beskriva metoder för att identifiera och bedöma palliativa vårdbehov hos patienter på akutmottagning.  Metod: Litteraturöversikt med 15 inkluderade artiklar. Sökning utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Studierna är av både kvalitativ och kvantitativ ansats. Utvalda artiklar granskades, analyserades och sammanställdes till nytt resultat.  Resultat: Genom analysen framkom tre kategorier: Bedömningsverktyg, Bedömning av palliativt vårdbehov utifrån individuell vårdplan och Samarbete mellan enheter. Förslag på olika bedömningsverktyg lyfts fram men även vikten av ett gott samarbete mellan olika enheter, här mellan akutmottagning och palliativ vård. Behov av tidiga samtal med patienter med livsbegränsande sjukdom framkommer.  Slutsats: För att identifiera och bedöma palliativa vårdbehov behövs ett specifikt bedömningsinstrument, kunskap och ett bra teamsamarbete mellan olika enheter. Tillgängliga vårdplaner och patientfullmakter skulle kunna underlätta bedömning och beslut om vidare vård. Sjuksköterskan har en nyckelroll både vid triagering och som länk mellan teamen, men även som förmedlare av kunskap och genom att leda utbildning på avdelningen.  Background: At the emergency room immediate decisions often have to be made. Prior studies show that some of the factors that affect a nurse’s ability to care for patients at the end of their lives in the emergency room include a heavy workload, challenges in supporting and offering seclusion to dying patients and their grieving families due to inefficient design of the emergency facility. Beginning palliative care at an earlier stage can reduce acute hospital visits and hospitalizations in the last period of life. Some diagnoses reveal an uneven course of disease, leading to challenges in knowing when the transition to palliative care should take place. Patients that require repeated visits to emergency rooms should be identified and palliative care should be administered.  Aim: The aim was to describe methods for identifying and assessing palliative care needs in patients in the emergency department.  Method: Literature review with 15 included articles. Search was performed in the databases PubMed and CINAHL. The studies are of both qualitative and quantitative approach. Selected articles were reviewed, analyzed and compiled into new results.  Results: The analysis revealed three categories: Tools for Assessment, Assessment of palliative care needs based on individual care plan and Cooperation between hospital units. Proposals for different assessment tools are emphasized, as well as the importance of sustained cooperation between different units. The need for early consultations with patients experiencing life-limiting illness emerges.  Conclusion: To identify palliative care needs requires specific assessment tools, knowledge and teamwork across different departments. Available care plans and patient authorizations could facilitate assessment and decisions about further care. The nurse plays a key role in triage and as a link between teams, as well as a leader of education and training within the departments.  Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-4055application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess