| Summary: | Tobaksrökning är ett av de största hoten mot folkhälsan i världen och orsakar årligen miljontals dödsfall. Det finns ett starkt samband mellan dagligrökning och insjuknande i kranskärlssjukdom. Ett lyckat rökstopp är den mest effektiva behandlingen för att motverka återinsjuknande i kranskärlssjukdom men trots detta så slutar endast hälften av alla rökare efter en genomgången kranskärlssjukdom. Riktlinjer för hur den sekundärpreventiva vården vid kranskärlssjukdom ska bedrivas i Sverige lägger stor vikt på sjukdomens riskfaktorer. Sjuksköterskan ska tillsammans med patienten bemöta och reducera dessa risker. Syftet är att belysa vilka faktorer som påverkar rökvanor hos patienter med kranskärlssjukdom i ett sekundärpreventivt skede. En litteraturöversikt valdes som metod. Sökningar genererade i 18 artiklar publicerade mellan 2010 och 2020, varav 17 var kvantitativa och en kvalitativ. Kvalitetsgranskning genom granskningsprotokoll framtaget på Sophiahemmets högskola resulterade i att tio artiklar bedömdes som mycket god kvalitet och åtta artiklar bedömdes ha god kvalitet. Resultatanalysen utfördes genom integrerad analys. I resultatet framkom tre huvudkategorier; Rökstoppsinterventioner, Personliga karaktäristiska samt Ohälsa och komorbiditet. Rökstoppsinterventioner inkluderade rökavvänjningsprogram, rekommendationer från vårdpersonal och rökstopp direkt vid insjuknande eller senare försök. Personliga karaktäristiska var socialt stöd och familjesituation, utbildning och arbete, inre motivation och självförmåga, omfattningen av patientens nikotinbehov och tidigare försök till rökstopp. Ohälsa och komorbiditet innefattade rädsla vid akut insjuknande, psykisk ohälsa och andra faktorer som orsakar kranskärlssjukdom. Slutsatsen visar att det är av vikt att fånga upp de rökande patienterna redan under vårdtiden på sjukhus och att patienten tidigt identifierar rökningen som ett problem. Information, kunskap och personcentrerat omhändertagande är viktigt för att hjälpa rökande patienter till lyckat rökstopp efter insjuknandet i kranskärlssjukdom. I enlighet med Antonovskys teori om KASAM bör vården anpassas efter patientens upplevda hanterbarhet, meningsfullhet samt begriplighet av situationen för att lyckas bryta ohälsosamma levnadsvanor. En viktig faktor för ett lyckat rökstopp är involverade och informerade anhöriga som kan stötta den kranskärlssjuka patienten. Nyckelord: Kranskärlssjukdom, Rökstopp, Främjande faktorer, Försvårande faktorer, Personcentrerad vård === Tobacco smoking is one of the biggest threats to public health in the world and causes millions of deaths every year. There is a strong relationship between smoking and the onset of coronary heart disease. A successful smoking cessation is the most effective treatment to counteract recurrence of coronary heart disease, but despite this, only half of all smokers quit after a history of coronary heart disease. Guidelines for how secondary preventive care for coronary heart disease should be conducted in Sweden place great emphasis on the disease's risk factors. The nurse, together with the patient, must address and reduce these risks. The purpose is to elucidate the factors that affect smoking habits in a secondary preventive stage in patients with coronary heart disease. A literature review was chosen as the method. Searches generated in 18 articles published between 2010 and 2020, of which 17 were quantitative and one qualitative. Quality review through review protocols developed at Sophiahemmet University resulted in ten articles being assessed to be very good quality and eight articles being judged to be of good quality. The result analysis was performed by integrated analysis. The results revealed three main categories; Smoking Cessation Interventions, Personal Characteristics and Illness and Comorbidity. Smoking cessation interventions included smoking cessation programs, recommendations from health care professionals, and smoking cessation immediately upon illness or subsequent attempts. Personal characteristics were social support and family situation, education and work, intrinsic motivation and self-efficacy, the extent of the patient's nicotine needs and previous attempts to quit smoking. Illness and comorbidity included fear of acute illness, mental illness and other factors that cause coronary heart disease. The conclusion shows that it is important to intercept the smoking patients already during the care period in hospital and that the patient early on identifies smoking as a problem. Information, knowledge and person-centered care are important to help smoking patients to successfully stop smoking after the onset of coronary heart disease. In accordance with Antonovsky's model “Sense of Coherence”, care should be adapted to the patient's perceived manageability, meaning and comprehensibility of the situation in order to succeed in breaking unhealthy lifestyles. An important factor for a successful smoking cessation is involved and informed relatives who can support the coronary heart disease patient. Keywords: Coronary heart disease, smoking cessation, facilitator, barrier, person- centred care
|
|---|
