Sjuksköterskors attityder till smärtbehandling för opioidberoende patienter : en litteraturöversikt

• Main Authors: Eriksson, Frida, Bjärgestad, Marika
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Sophiahemmet Högskola 2021
• Subjects: Attitudes; Nurse’s; Opioid dependence; Pain; Attityder; Opioidberoende; Sjuksköterskor; Smärta; Nursing; Omvårdnad
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3953

Bakgrund Smärta är en subjektiv upplevelse och smärtbehandling bör därför utformas olika beroende på individens smärtupplevelse. Att lindra lidande och smärtbehandla alla patienter där behovet finns är en del av sjuksköterskans arbetsuppgifter. Smärtbehandling hos patienter med ett samtidigt opioidberoende kan upplevas problematiskt och som ett hinder i vårdandet av denna patientgrupp. Sjuksköterskors attityder till att smärtbehandla opioidberoende patienter kan grunda sig i egna erfarenheter och personliga åsikter där attityden kan påverka mötet med patienter och vårdandet av dessa. Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskors attityder till smärtbehandling för opioidberoende patienter. Metod Icke systematisk litteraturöversikt användes som metod för att besvara syftet med stöd av 17 vetenskapliga artiklar. Artikelsökning genomfördes i PubMed och CINAHL Complete. Resultat Genomförd litteraturöversikt visade att sjuksköterskor hade negativa attityder till att vårda och smärtbehandla opioidberoende patienter. Sjuksköterskor upplevde problematik kring tillit och partnerskap i uppbyggandet av god vårdrelation då patienten var opioidberoende och ansåg att mötet med dessa patienter kunde bli hotfullt och påverkat av manipulativt beteende. Sjuksköterskors tidigare erfarenheter och personliga inställning till missbruk påverkade vårdandet. De upplevda problemen gällande att smärtbehandla opioidberoende patienter ofta grundade sig i kunskapsbrist hos sjuksköterskor. Kunskapsbristen genererade otrygghet i beslutsfattande, bemötande och vårdande av patienter med opioidberoende och samtidig smärta. De sjuksköterskor som hade mer erfarenhet av patientgruppen tenderade uppleva mer positiva attityder och en känsla av säkerhet gällande både bemötande och smärtbehandling. Sjuksköterskor beskrev vikten av god och formell utbildning och behov av organisatoriskt stöd i vårdandet. Slutsats Litteraturöversiktens resultat tyder på att sjuksköterskor brister i sin utbildning gällande vårdandet av patienter med missbruk i samband med smärtbehandling. Sjuksköterskornas kunskap och erfarenhet ligger till grund för hur omvårdnaden och mötet med patientgruppen utformas. Framtagna riktlinjer och stödmodeller krävs på en organisatorisk nivå för vårdande av missbrukande patienter i samband med smärtbehandling. === Background Pain is a subjective experience. Relieving suffering and treating all patients where the need arises is a part of the nurse's duties. Pain treatment for patients with concomitant opioid dependence can be experienced as problematic. The nurse's attitudes towards treating opioid dependent patients may be based on individual experiences and personal opinions, where their attitude can influence the meeting with patients and their care. Aim The aim was to explore nurses’ attitudes to pain treatment for opioid dependent patients. Method Non-systematic literature review was used as a method to answer the purpose with the support of 17 scientific articles. The article search was performed in PubMed and CINAHL Complete. Results The literature review showed that nurses had negative attitudes towards caring for and treating opioid dependent patients. Nurses experienced problems with trust and partnership when the patient was opioid dependent and considered that interactions with these patients could be threatening and influenced by manipulative behavior. Nurses' previous experiences and personal attitudes towards addiction affected the care. Problems regarding pain treatment of opioid dependent patients were often based on a lack of knowledge, which generated insecurity in decision making, treatment and care of the patient group. Nurses who had more experience of the patient group tended to experience more positive attitudes and a sense of security regarding both care treatment and pain treatment. Good and formal education and need for organizational support in care of the patient group were indicated. Conclusions The results indicate that there is a lack of training among nurses in the care of addicted patients in connection with pain treatment. The nurses' knowledge and experience form the basis of how the nursing and meeting with the patient group looks like. Developed guidelines are required at an organizational level for addicted patients in connection with pain treatment.