| Summary: | Bakgrund Diabetes mellitus är en utbredd icke smittsam sjukdom som bidrar till stor sjukdomsbörda, särskilt i samband med komplikationer till sjukdomen. Behandling utförs till stor del av patienten själv, vilket ställer stora krav på egenvård. Behandlingen består av både livsstilsoptimering och insulin eller peroral antidiabetika. Allvarliga komplikationer uppstår om patienten inte är under god behandling, varför interventioner för främjad egenvård är av relevans när patienten är i behov av stöd. Syfte Syftet var att beskriva effekter av interventioner för främjad egenvård hos patienter med diabetes mellitus. Metod Designen på denna studie var icke systematisk litteraturöversikt. Sökningar gjordes i databaserna PubMed och CINAHL, där 15 vetenskapliga artiklar valdes ut för att besvara denna litteraturöversikts syfte. De vetenskapliga artiklarna granskades enligt Sophiahemmet Högskolas granskningsmall och integrerad dataanalys genomfördes. Resultat Resultatet sammanställdes utifrån tre identifierade kategorier: kunskap och förståelse, självförmåga och empowerment samt fysiologiska effekter. Utifrån dessa kategorier beskrivs effekterna av interventioner för främjad egenvård. I resultatfynden fanns effekter såsom förbättrat kunskapsläge hos patienterna, stärkt självförmåga och förbättrat HbA1c. Slutsats Goda effekter av interventioner fanns där patienterna hade fått personcentrerad vård, god patientutbildning, fysisk aktivitet och stöd från andra patienter eller vårdpersonal. Förbättrade fysiologiska effekter och förbättrad hälsa var genomgående resultatfynd, där HbA1c och självförmåga var framstående fynd. Förbättringar fanns även i patienternas kunskapsnivå och förståelse för sjukdomen och behandling. Denna litteraturöversikt skulle med fördel kunna kompletteras med vidare studier för bredare klinisk tillämpbarhet. === Background Diabetes mellitus is a widespread non communicable disease that contribute to a great disease burden, particularly when complications emerge. The treatment of diabetes mellitus is most commonly performed by the patient which sets high demands for self-care. The treatment consists of both life style optimization and insulin treatment or per oral antidiabetics. Severe complications will follow if the patients do not have a well-controlled treatment, this is why interventions for promoted self-care is of relevance when the patient is in need of support. Aim The aim was to describe the effects of interventions for promoted self-care among patients with diabetes mellitus. Method The design of this study was a non-systematic literature review. Database searches were made in PubMed and CINAHL where 15 scientific articles were chosen to answer this literature review’s aim. The scientific articles were compiled into a matrix and an integrated analysis was made. Results The result was compiled from three identified categories: knowledge and understanding, self-efficacy and empowerment along with physiological effects. Interventions to promoted self-care were described from these categories. Among the findings in the results were effects like increased knowledge among patients, improved self-efficacy and improved HbA1c. Conclusions Profitable effects of interventions were found among interventions where patients received person centered care, good patient education, physical activity and support from other patients or health professionals. Improved physiological effects and improved health was an all through result finding, where hemoglobin A1c and self-efficacy were eminent findings. Improvements in patient’s knowledge and understanding of the disease and treatment were also found. This literature review would benefit with supplements from further research for a wider clinical applicability.
|
|---|
