Hur patienter i livets slutskede upplever omvårdnaden på sjukhus : en litteraturöversikt

• Main Authors: Asplund, Sandra, Riskula, Annina
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Sophiahemmet Högskola 2020
• Subjects: Nursing care; Palliative care; Patient Satisfaction; Hospital; Inpatients; Omvårdnad; Palliativ vård; Patienttillfredsställelse; Sjukhus; Sjukhuspatienter; Nursing
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3757

Bakgrund: När det konstaterats att livsförlängande behandling inte längre är meningsfullt övergår vårdandet till den senare fasen, livets slutskede. Livets slutskede innebär att döden är ofrånkomlig inom en snar framtid och målet med behandling är då att lindra lidande. God palliativ vård bygger på de fyra hörnstenarna symtomlindring, multiprofessionellt samarbete, relation och kommunikation samt stöd till närstående. Tillsammans med ett personcentrerat förhållningssätt kan de fyra hörnstenarna tillämpas av all vårdpersonal i syfte att tillföra patienter ett förbättrat välmående och ökad livskvalitet i livets slut. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur patienter som befinner sig i livets slutskede upplever omvårdnaden på sjukhus. Metod: Vald design till uppsatsen var litteraturöversikt och 15 vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet. Vid artikelsökningen användes databaserna Public Medline [PubMed] och Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL Complete]. Resultatet sammanställdes genom en integrerad analys. Resultat: Resultatet delades upp i huvudkategorier som beskrev patienters upplevelse av sjukhusmiljön, mötet med sjuksköterskan, symtomlindring samt existentiella behov. Tillsammans med underkategorier visar resultatet att patienter som befann sig i livets slutskede över lag var nöjda även om brister kunde pekas ut. De brister som fanns handlade om hur patienter upplevde sjukhusmiljön där exempelvis flerbäddssalar påverkade livskvaliteten på ett negativt sätt. Patienter beskrev även hur sjukvårdspersonal på sjukhuset upplevdes som stressade och oengagerade vilket bidrog till att patienterna kände sig som en belastning. Slutsats: Kunskap om palliativ omvårdnad på sjukhus till de patienter som befinner sig i livets slutskede är, baserat på resultatet i denna uppsats, ett viktigt ämne att belysa. Med en ökad medellivslängd samt ny forskning och teknik för livsuppehållande åtgärder kommer behovet av palliativ omvårdnad efterfrågas i allt större utsträckning. Brist på kunskapen att förmedla god omvårdnad till människor i livets slutskede medför ett försämrat välmående och nedsatt livskvalitet för patienter i det sena palliativa skedet. === Background: When it has been established that life-prolonging treatment is no longer meaningful, care goes to the latter phase, the final stage of life. The final stage of life means that death is inevitable in the near future and the goal of treatment is to alleviate the suffering. Good palliative care is based on the four cornerstones of symptom relief, multi-professional collaboration, relationship and communication, and support for close relatives. Together with a person-centered approach, the four cornerstones can be applied by all health care professionals with the aim of providing patients with improved well-being and improved quality of life at the final stage. Aim: The purpose of this literature review was to describe how patients who are at the final stage of life experience nursing care in hospitals. Method: The chosen design for the essay was a literature review and 15 scientific articles which form the basis for the result. In the article search, the databases Public Medline [PubMed] and the Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL Complete] were used. The result was compiled by an integrated analysis. Results: The results were divided into main categories that described the patients' experience of the hospital environment, the meeting with the nurse, symptom relief, and existential needs. Together with the subcategories, the results show that the patients who were in the final stages of life were generally satisfied, although deficiencies could be identified. The shortcomings that could be pointed out were about how the patients experienced the hospital environment where, for example, multi-bed rooms negatively affected their quality of life. The patients also described how they experienced the hospital staff being stressed and disengaged, which contributed to the patient feeling like a burden. Conclusions: Knowledge about palliative care in hospitals for patients at the final stage of life is, based on the results of this paper, an important topic to elucidate. With an increased life expectancy as well as new research and technology for life-sustaining measures, the need for palliative care will be increasingly demanded. Lack of knowledge to convey good care to people at the final stage of life results in impaired well-being and reduced quality of life for patients who are in the late palliative stage.