Hälsoeffekter av fysisk aktivitet hos patienter med cancerdiagnos

Bakgrund Cancer är en folksjukdom. Forskning inom detta område utvecklas snabbt och tillbringar nya botemedel. Cancerrelaterad fatigue och sänkt livskvalité är de vanligaste negativa biverkningarna från cancer eller dess behandling. Det finns forskning som påvisar att fysisk aktivitet är hälsosamt o...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Guala, Izabela
Format: Others
Language:Swedish
Published: Sophiahemmet Högskola 2019
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3536
Description
Summary:Bakgrund Cancer är en folksjukdom. Forskning inom detta område utvecklas snabbt och tillbringar nya botemedel. Cancerrelaterad fatigue och sänkt livskvalité är de vanligaste negativa biverkningarna från cancer eller dess behandling. Det finns forskning som påvisar att fysisk aktivitet är hälsosamt och att den har skyddande effekt på visa sjukdomar. Effekter av fysisk aktivitet på cancer är fortfarande ganska ny kunskap men det finns rekommendationer för de fyra vanligaste cancrar: bröst-, prostata-, lung- och tjocktarmscancer. Behovet för liknande rekommendationer finns för andra cancertyper, då det skulle underlätta det hälsofrämjande arbetet för dessa patienter. Syfte Att beskriva hälsoeffekter av fysisk aktivitet vid diagnostiserad cancer hos vuxna. Metod Denna studie är en allmän litteraturöversikt. Inkluderade artiklar är granska de randomiserade kontrollerade studier på effekter av fysisk aktivitet på cancer som inte hör till de fyra vanligaste. Artiklarna hittades i litteraturdatabaserna: PubMed, CINAHL och Cancerlit. Resultat Efter urvalet kvarstod 15 artiklar, som delades i två kategorier beroende på interventionensintensitet: låg- och mellanintensiv fysisk aktivitet samt högintensiv fysisk aktivitet. Patienter med olika typer av cancer samt under eller efter cancerbehandling ingick istudien. De vanligaste hälsorelaterade utfallen var livskvalité, fatigue samt fysisk form. Drygt hälften av artiklarna kunde påvisa statistiskt signifikant bättre utfall i interventionsgruppen jämfört med kontroller. Få patienter och bristande följsamhet kan ha bidragit till avsaknad av statistisk signifikans i vissa studier. Inga tydliga skillnader mellan interventionens intensitet kunde fastställas. Slutsats Fysisk aktivitet sågs i denna studie ha effekt på livskvalité, fatigue, fysisk form och vissa andra hälsoparametrar hos patienter med cancer som inte hör till de fyra vanligaste. En klinisk tillämpning av resultaten genom till exempel fysisk aktivitet på recept ses kunna gynna den studerade patientgruppen. === Background Cancer is a widespread disease. Research in this area is developing rapidly resulting in new treatments. Cancer related fatigue and worsened quality of life are the most common negative outcomes of cancer and its treatment. There is research demonstrating that physical activity is healthy and that it has a protective effect on certain diseases. Effects of physical activity on cancer are still fairly new knowledge, but there are recommendations for the four most common cancers: breast, prostate, lung and colon cancer. The need for similar recommendations exists for other types of cancer, as it would facilitate the health promotion work for these patients. Aim To describe the health effects of physical activity in adult cancer diagnoses. Method This study is a general literature review. Included articles are peer reviewed randomized controlled trials on effects of physical activity on cancers that are not among the four most common. The articles were found in the literature databases: PubMed, CINAHL and Cancerlit. Results After selection fifteen articles remained and were divided into two categories depending on terms of the intensity of the intervention: low- and medium-intensity physical activity and high-intensity physical activity. Patients with different types of cancer and during or after cancer treatment were included in the study. The most common health-related outcomes were quality of life, fatigue and physical fitness. More than half of the articles showed statistically significantly better outcomes in the intervention group compared to controls. Few patients and lack of adherence may have contributed to the lack of statistical significance in some studies. No clear differences between the intensity of the interventioncould be identified. Conclusion Physical activity was seen in this study to have an effect on quality of life, fatigue, physical fitness and some other health parameters, in patients with cancers that are not among the four most common. A clinical application of the results by, for example, physical activity on prescription could benefit the studied patient group.