Förlusten av en närstående som fortfarande lever : att vårda en närstående med demens
Bakgrund Cirka 130 000–150 000 personer i Sverige har en demenssjukdom och omkring 1,3 miljoner människor vårdar en närstående. Att någon i ens närhet drabbas av demenssjukdom och själv behöva bli närståendevårdare kan påverka personens egna upplevda hälsa och personens känsla av sammanhang. Som när...
Main Authors: | , |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Sophiahemmet Högskola
2019
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3385 |
id |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-shh-3385 |
---|---|
record_format |
oai_dc |
spelling |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-shh-33852019-06-21T05:38:57ZFörlusten av en närstående som fortfarande lever : att vårda en närstående med demenssweMorin, RosannaMorin, RebeckaSophiahemmet HögskolaSophiahemmet Högskola2019DemensKASAMNärståendevårdareSjuksköterskaNursingOmvårdnadBakgrund Cirka 130 000–150 000 personer i Sverige har en demenssjukdom och omkring 1,3 miljoner människor vårdar en närstående. Att någon i ens närhet drabbas av demenssjukdom och själv behöva bli närståendevårdare kan påverka personens egna upplevda hälsa och personens känsla av sammanhang. Som närståendevårdare vid svår sjukdom kan personen känna sig hjälplös då det är svårt att förstå situationen, därför är det viktigt att sjukvården finns där för att vägleda. Syfte Var att beskriva närståendes upplevelser och erfarenheter av att vårda en anhörig med demenssjukdom. Metod Metoden som användes var en litteraturöversikt där 16 artiklar inkluderades. Datainsamling skedde i databaserna CINAHL och PubMed, och artiklarna analyserades med hjälp av en integrerad analysmetod. Artiklarna uppfyller kraven på kvalitet och etik. Resultat Resultatet delades in i sex kategorier, informellt och formellt stöd, isolering från omgivningen, bibehålla och skapa egna intressen, rollförändringar, påfrestning av att vårda samt känslor. Resultatet visade att många närståendevårdare upplevde otillräckligt stöd, kände sig isolerade från omgivningen, uppgav stor påfrestning av den omfattande vården samt hur viktigt det är att ha egna intressen för att orka fortsätta vårda. Slutsats Att vara närståendevårdare till en person med demens kan kopplas ihop med ensamhet och sorg, att se en nära person försvinna och aldrig bli sig lik igen. Att gå ifrån att vara familj till att bli vårdare kan leda till depression och ångest, därför är det avgörande att människor i närståendevårdarens närhet samt att hälso- och sjukvården finns där som stöd för att personen ska orka fortsätta vårda. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3385application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess |
collection |
NDLTD |
language |
Swedish |
format |
Others
|
sources |
NDLTD |
topic |
Demens KASAM Närståendevårdare Sjuksköterska Nursing Omvårdnad |
spellingShingle |
Demens KASAM Närståendevårdare Sjuksköterska Nursing Omvårdnad Morin, Rosanna Morin, Rebecka Förlusten av en närstående som fortfarande lever : att vårda en närstående med demens |
description |
Bakgrund Cirka 130 000–150 000 personer i Sverige har en demenssjukdom och omkring 1,3 miljoner människor vårdar en närstående. Att någon i ens närhet drabbas av demenssjukdom och själv behöva bli närståendevårdare kan påverka personens egna upplevda hälsa och personens känsla av sammanhang. Som närståendevårdare vid svår sjukdom kan personen känna sig hjälplös då det är svårt att förstå situationen, därför är det viktigt att sjukvården finns där för att vägleda. Syfte Var att beskriva närståendes upplevelser och erfarenheter av att vårda en anhörig med demenssjukdom. Metod Metoden som användes var en litteraturöversikt där 16 artiklar inkluderades. Datainsamling skedde i databaserna CINAHL och PubMed, och artiklarna analyserades med hjälp av en integrerad analysmetod. Artiklarna uppfyller kraven på kvalitet och etik. Resultat Resultatet delades in i sex kategorier, informellt och formellt stöd, isolering från omgivningen, bibehålla och skapa egna intressen, rollförändringar, påfrestning av att vårda samt känslor. Resultatet visade att många närståendevårdare upplevde otillräckligt stöd, kände sig isolerade från omgivningen, uppgav stor påfrestning av den omfattande vården samt hur viktigt det är att ha egna intressen för att orka fortsätta vårda. Slutsats Att vara närståendevårdare till en person med demens kan kopplas ihop med ensamhet och sorg, att se en nära person försvinna och aldrig bli sig lik igen. Att gå ifrån att vara familj till att bli vårdare kan leda till depression och ångest, därför är det avgörande att människor i närståendevårdarens närhet samt att hälso- och sjukvården finns där som stöd för att personen ska orka fortsätta vårda. |
author |
Morin, Rosanna Morin, Rebecka |
author_facet |
Morin, Rosanna Morin, Rebecka |
author_sort |
Morin, Rosanna |
title |
Förlusten av en närstående som fortfarande lever : att vårda en närstående med demens |
title_short |
Förlusten av en närstående som fortfarande lever : att vårda en närstående med demens |
title_full |
Förlusten av en närstående som fortfarande lever : att vårda en närstående med demens |
title_fullStr |
Förlusten av en närstående som fortfarande lever : att vårda en närstående med demens |
title_full_unstemmed |
Förlusten av en närstående som fortfarande lever : att vårda en närstående med demens |
title_sort |
förlusten av en närstående som fortfarande lever : att vårda en närstående med demens |
publisher |
Sophiahemmet Högskola |
publishDate |
2019 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3385 |
work_keys_str_mv |
AT morinrosanna forlustenavennarstaendesomfortfarandeleverattvardaennarstaendemeddemens AT morinrebecka forlustenavennarstaendesomfortfarandeleverattvardaennarstaendemeddemens |
_version_ |
1719207723291115520 |