Förlusten av en närstående som fortfarande lever : att vårda en närstående med demens

Bakgrund Cirka 130 000–150 000 personer i Sverige har en demenssjukdom och omkring 1,3 miljoner människor vårdar en närstående. Att någon i ens närhet drabbas av demenssjukdom och själv behöva bli närståendevårdare kan påverka personens egna upplevda hälsa och personens känsla av sammanhang. Som när...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Morin, Rosanna, Morin, Rebecka
Format: Others
Language:Swedish
Published: Sophiahemmet Högskola 2019
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3385
id ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-shh-3385
record_format oai_dc
spelling ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-shh-33852019-06-21T05:38:57ZFörlusten av en närstående som fortfarande lever : att vårda en närstående med demenssweMorin, RosannaMorin, RebeckaSophiahemmet HögskolaSophiahemmet Högskola2019DemensKASAMNärståendevårdareSjuksköterskaNursingOmvårdnadBakgrund Cirka 130 000–150 000 personer i Sverige har en demenssjukdom och omkring 1,3 miljoner människor vårdar en närstående. Att någon i ens närhet drabbas av demenssjukdom och själv behöva bli närståendevårdare kan påverka personens egna upplevda hälsa och personens känsla av sammanhang. Som närståendevårdare vid svår sjukdom kan personen känna sig hjälplös då det är svårt att förstå situationen, därför är det viktigt att sjukvården finns där för att vägleda. Syfte Var att beskriva närståendes upplevelser och erfarenheter av att vårda en anhörig med demenssjukdom. Metod Metoden som användes var en litteraturöversikt där 16 artiklar inkluderades. Datainsamling skedde i databaserna CINAHL och PubMed, och artiklarna analyserades med hjälp av en integrerad analysmetod. Artiklarna uppfyller kraven på kvalitet och etik. Resultat Resultatet delades in i sex kategorier, informellt och formellt stöd, isolering från omgivningen, bibehålla och skapa egna intressen, rollförändringar, påfrestning av att vårda samt känslor. Resultatet visade att många närståendevårdare upplevde otillräckligt stöd, kände sig isolerade från omgivningen, uppgav stor påfrestning av den omfattande vården samt hur viktigt det är att ha egna intressen för att orka fortsätta vårda. Slutsats Att vara närståendevårdare till en person med demens kan kopplas ihop med ensamhet och sorg, att se en nära person försvinna och aldrig bli sig lik igen. Att gå ifrån att vara familj till att bli vårdare kan leda till depression och ångest, därför är det avgörande att människor i närståendevårdarens närhet samt att hälso- och sjukvården finns där som stöd för att personen ska orka fortsätta vårda. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3385application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess
collection NDLTD
language Swedish
format Others
sources NDLTD
topic Demens
KASAM
Närståendevårdare
Sjuksköterska
Nursing
Omvårdnad
spellingShingle Demens
KASAM
Närståendevårdare
Sjuksköterska
Nursing
Omvårdnad
Morin, Rosanna
Morin, Rebecka
Förlusten av en närstående som fortfarande lever : att vårda en närstående med demens
description Bakgrund Cirka 130 000–150 000 personer i Sverige har en demenssjukdom och omkring 1,3 miljoner människor vårdar en närstående. Att någon i ens närhet drabbas av demenssjukdom och själv behöva bli närståendevårdare kan påverka personens egna upplevda hälsa och personens känsla av sammanhang. Som närståendevårdare vid svår sjukdom kan personen känna sig hjälplös då det är svårt att förstå situationen, därför är det viktigt att sjukvården finns där för att vägleda. Syfte Var att beskriva närståendes upplevelser och erfarenheter av att vårda en anhörig med demenssjukdom. Metod Metoden som användes var en litteraturöversikt där 16 artiklar inkluderades. Datainsamling skedde i databaserna CINAHL och PubMed, och artiklarna analyserades med hjälp av en integrerad analysmetod. Artiklarna uppfyller kraven på kvalitet och etik. Resultat Resultatet delades in i sex kategorier, informellt och formellt stöd, isolering från omgivningen, bibehålla och skapa egna intressen, rollförändringar, påfrestning av att vårda samt känslor. Resultatet visade att många närståendevårdare upplevde otillräckligt stöd, kände sig isolerade från omgivningen, uppgav stor påfrestning av den omfattande vården samt hur viktigt det är att ha egna intressen för att orka fortsätta vårda. Slutsats Att vara närståendevårdare till en person med demens kan kopplas ihop med ensamhet och sorg, att se en nära person försvinna och aldrig bli sig lik igen. Att gå ifrån att vara familj till att bli vårdare kan leda till depression och ångest, därför är det avgörande att människor i närståendevårdarens närhet samt att hälso- och sjukvården finns där som stöd för att personen ska orka fortsätta vårda.
author Morin, Rosanna
Morin, Rebecka
author_facet Morin, Rosanna
Morin, Rebecka
author_sort Morin, Rosanna
title Förlusten av en närstående som fortfarande lever : att vårda en närstående med demens
title_short Förlusten av en närstående som fortfarande lever : att vårda en närstående med demens
title_full Förlusten av en närstående som fortfarande lever : att vårda en närstående med demens
title_fullStr Förlusten av en närstående som fortfarande lever : att vårda en närstående med demens
title_full_unstemmed Förlusten av en närstående som fortfarande lever : att vårda en närstående med demens
title_sort förlusten av en närstående som fortfarande lever : att vårda en närstående med demens
publisher Sophiahemmet Högskola
publishDate 2019
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3385
work_keys_str_mv AT morinrosanna forlustenavennarstaendesomfortfarandeleverattvardaennarstaendemeddemens
AT morinrebecka forlustenavennarstaendesomfortfarandeleverattvardaennarstaendemeddemens
_version_ 1719207723291115520