| Summary: | SAMMANFATTNING Bakgrund Ett kärnbegrepp inom omvårdnad är hälsa. En hälsosam livsstil innebär att vara fysiskt aktiv och äta hälsosamt. Ohälsosamma levnadsvanor och fysisk inaktivitet i kombination med högt energiintag kan leda till metabolt syndrom som är ett samlingsnamn för hypertoni, diabetes typ II, bukfetma och blodfettrubbning. Sjuksköterskan har ett hälsofrämjande ansvar som sträcker sig från att identifiera till att bedöma hälsorisker hos den enskilde individen. Socialstyrelsen menar att hälso- och sjukvårdspersonal saknar kunskap om fysisk aktivitet, kost och interventioner som ökar hälsan hos individen. Syfte Att beskriva interventioner med kost och fysisk aktivitet och hur de bör förmedlas samt dess eventuella hälsofrämjande effekter hos individer med och med risk för metabolt syndrom. Metod En litteraturstudie utfördes och databassökningar genomfördes i CINAHL Complete, PubMed och Svemed+. Kvalitetsgranskning av 15 utvalda vetenskapliga artiklar utfördes enligt Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Totalt inkluderades 15 vetenskapliga artiklar varav 10 var randomiserade kontrollerade studier. Resultat Interventioner med fysisk aktivitet och kost har resulterat i hälsofrämjande effekter. De fysiologiska effekterna som kunde ses var minskad kroppsvikt, midjemått och BMI samt förbättrat blodtryck. Psykosociala effekter kunde även ses. Några av dessa var minskade depressionssymtom, självupplevd hälsa förbättrades, ökat intag av hälsosam kost, ökad nivå av fysisk aktivitet samt förbättrade relationer med andra individer. Sjuksköterskans kunskaper och stöd framhävs som betydelsefulla samt att interventioner ska anpassas för den enskilde individen. Slutsats Hälsofrämjande effekter kan ses hos individer med metabolt syndrom efter interventioner med kost och fysisk aktivitet.
|
|---|
