Kvinnors upplevelse av screening för cellförändring på livmodertappen : en kvalitativ intervjustudie.

• Main Authors: Nordlöv, Nina, Stål, Madeleine
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Sophiahemmet Högskola 2013
• Subjects: Kvinnor; Screening; Cellförändringar; Upplevelse; Bemötande.; Nursing; Omvårdnad
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-1437

Bakgrund Det uppskattas att var tredje person någon gång under sin livstid kommer att diagnostiseras med cancer och i Sverige diagnostiserades år 2007 mer än 50 000 personer. Livmoderhalscancer är globalt sett den vanligaste gynekologiska cancerformen hos kvinnor och har en hög mortalitet. I Sverige diagnostiseras omkring 450 kvinnor per år med livmoderhalscancer och cirka 40 000 kvinnor får besked om att de har cellförändringar på livmoderhalsen. Vid tidig livmoderhalscancer finns oftast inga symtom vilket innebär att det är viktigt att hitta eventuella cellförändringar i tid och påbörja en behandling. 1993 infördes ett nationellt screeningprogram för kvinnor i åldrarna 23-50. Screeningen innebär att ett cellprov tas på livmodertappen för att hitta eventuella cellförändringar. Genom att hitta eventuella cellförändringar i ett tidigt skede och behandla dessa är prognosen god. Syfte Syftet med studien var att beskriva kvinnors, i åldrarna 23-50 år, upplevelser av screening för cellförändring på livmodertappen. Metod Då syftet var att undersöka kvinnors upplevelser valdes kvalitativ intervjustudie som metod. En halvstrukturerad intervjuguide har använts och totalt har sex intervjuer genomförts med kvinnor i åldrarna 23-48 år. Samtliga intervjuer spelades in, transkriberades och analyserades. Resultat Kvinnorna som deltog i studien uppgav att de saknade kunskap om undersökningen och att ett informationsbrev borde skickas ut i samband med kallelsen. De upplevde däremot att informationen under besöket var bra och de uppskattade att information om provsvaret skickades ut efter besöket. Kvinnorna uppgav att en gynekologisk undersökning upplevs som obekväm och pinsam och att bemötandet från personalen därför är en viktig del vid undersökningen. Det framkom att obehaget ökade när studenter deltog vid undersökningen samt när personalen var stressad då de upplevdes som otrevliga och ej villiga att svara på frågor. Slutsats En gynekologisk undersökning upplevs som pinsam och obehaglig. Genom ett lugnt och informerande bemötande från personalen känner sig kvinnorna mer avslappnade. Då kvinnor har en låg kunskap om HPV, cellförändringar och livmoderhalscancer är ytterligare information nödvändig. En ökad kunskap leder till minskad oro och nervositet.