| Summary: | The metaphor has been among us since a very long time, but despite over 1.000 years of reflection it is still uncertain how one should understand the concept. There are few, if any, doubts how to understand the definition of metaphor, but is it possible to find a real distinction between the metaphorical and the non-metaphorical? In this essay I seek an answer to when a metaphor is a metaphor or when it is instead a generally accepted concept of how something actually is. I will use previous research on the topic from Aristotle, Friedrich Nietzsche, Paul Ricoeur and George Lakoff and Mark Johnson. These persons have given me a wide perspective and approach to the metaphor – and when a word should be considered as a metaphor or not. Through deep discussion on these theories I work out my own view on the issue: It is not the words themselves that are metaphors; it is we, in combination with the context, discourse and expressions that determines the metaphor and when it shall be considered as a metaphor. === Metaforen har funnits ibland oss under en lång tid, men trots över 1 000 år av begrundan är det fortfarande ovisst hur man bör förstå begreppet. Själva definitionen i sig råder det inga större tvivel om, men kan vi finna en riktig distinktion mellan det metaforiska och det ickemetaforiska? I uppsatsen undersöks när en metafor är en metafor eller när det istället är ett allmänt vedertaget begrepp om hur något faktiskt förhåller sig. Tidigare forskning kring ämnet som jag valt att använda mig av har jag hämtat från Aristoteles, Friedrich Nietzsche, Paul Ricoeur och George Lakoff och Mark Johnson. Dessa personer har givit mig olika perspektiv och synsätt på metaforen – och när ett ord bör betraktas som metafor eller inte. Genom djupgående diskussion kring dessa teorier arbetar jag fram min egen uppfattning angående frågan: Det är inte orden i sig som är metaforer, det är vi, i kombination med sammanhang, diskurs och uttryckssätt som avgör metaforen och när den skall betraktas som just metafor.
|
|---|
