Vilka faktorer påverkar nystartsjobben på kommunnivå?
Nystartsjobben har skapats som ett politiskt projekt av den borgerliga regeringen som tillträdde 2006 för att underlätta ett återinträde in i arbetslivet för personer som har svårt att hitta ett arbete. Syftet för denna uppsats har varit att studera om de skillnader som finns mellan Sveriges kommune...
Main Author: | |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper
2010
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-7426 |
id |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-sh-7426 |
---|---|
record_format |
oai_dc |
spelling |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-sh-74262013-01-08T13:29:44ZVilka faktorer påverkar nystartsjobben på kommunnivå?sweFörström, MathiasSödertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper2010LönesubventionernystartsjobbEconomicsNationalekonomiNystartsjobben har skapats som ett politiskt projekt av den borgerliga regeringen som tillträdde 2006 för att underlätta ett återinträde in i arbetslivet för personer som har svårt att hitta ett arbete. Syftet för denna uppsats har varit att studera om de skillnader som finns mellan Sveriges kommuner återspeglas i antalet nystartsjobb på kommunnivå. För att studera hur skilda egenskaper hos kommuner påverkar det procentuella antalet nystartsjobb per kommun sett till respektive kommuns arbetsföra befolkning används ekonometrisk metod i form av en regressionsanalys. Regressionsanalysen visade på ett positivt statistiskt signifikant samband mellan det procentuella antalet arbetslösa per kommun och det procentuella antalet nystartsjobb per kommun av kommunens arbetsföra befolkning. Regressionen visade också på ett positivt statistiskt signifikant samband mellan antalet kommuninvånare i procent av kommunens totala invånarantal som slutfört grundskoleutbildning och det procentuella antalet nystartsjobb per kommun sett till den arbetsföra befolkningen i kommunen; respektive ett negativt statistiskt signifikant samband med det procentuella antalet kommuninvånare som endast slutfört en tvåårig gymnasieutbildning sett till kommunens totala invånarantal. Resultaten analyseras utifrån nationalekonomiska teorier om arbetsmarknadens funktionssätt samt teorier om statistisk diskriminering. Utvärderingar av utländska erfarenheter har visat både positiva och negativa erfarenheter av subventionerade anställningar likt nystartsjobben. I Sverige har tidigare forskning visat på dödviktsförluster i form av att nystartsjobben tränger undan osubventionerade reguljära anställningar. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-7426application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess |
collection |
NDLTD |
language |
Swedish |
format |
Others
|
sources |
NDLTD |
topic |
Lönesubventioner nystartsjobb Economics Nationalekonomi |
spellingShingle |
Lönesubventioner nystartsjobb Economics Nationalekonomi Förström, Mathias Vilka faktorer påverkar nystartsjobben på kommunnivå? |
description |
Nystartsjobben har skapats som ett politiskt projekt av den borgerliga regeringen som tillträdde 2006 för att underlätta ett återinträde in i arbetslivet för personer som har svårt att hitta ett arbete. Syftet för denna uppsats har varit att studera om de skillnader som finns mellan Sveriges kommuner återspeglas i antalet nystartsjobb på kommunnivå. För att studera hur skilda egenskaper hos kommuner påverkar det procentuella antalet nystartsjobb per kommun sett till respektive kommuns arbetsföra befolkning används ekonometrisk metod i form av en regressionsanalys. Regressionsanalysen visade på ett positivt statistiskt signifikant samband mellan det procentuella antalet arbetslösa per kommun och det procentuella antalet nystartsjobb per kommun av kommunens arbetsföra befolkning. Regressionen visade också på ett positivt statistiskt signifikant samband mellan antalet kommuninvånare i procent av kommunens totala invånarantal som slutfört grundskoleutbildning och det procentuella antalet nystartsjobb per kommun sett till den arbetsföra befolkningen i kommunen; respektive ett negativt statistiskt signifikant samband med det procentuella antalet kommuninvånare som endast slutfört en tvåårig gymnasieutbildning sett till kommunens totala invånarantal. Resultaten analyseras utifrån nationalekonomiska teorier om arbetsmarknadens funktionssätt samt teorier om statistisk diskriminering. Utvärderingar av utländska erfarenheter har visat både positiva och negativa erfarenheter av subventionerade anställningar likt nystartsjobben. I Sverige har tidigare forskning visat på dödviktsförluster i form av att nystartsjobben tränger undan osubventionerade reguljära anställningar. |
author |
Förström, Mathias |
author_facet |
Förström, Mathias |
author_sort |
Förström, Mathias |
title |
Vilka faktorer påverkar nystartsjobben på kommunnivå? |
title_short |
Vilka faktorer påverkar nystartsjobben på kommunnivå? |
title_full |
Vilka faktorer påverkar nystartsjobben på kommunnivå? |
title_fullStr |
Vilka faktorer påverkar nystartsjobben på kommunnivå? |
title_full_unstemmed |
Vilka faktorer påverkar nystartsjobben på kommunnivå? |
title_sort |
vilka faktorer påverkar nystartsjobben på kommunnivå? |
publisher |
Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper |
publishDate |
2010 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-7426 |
work_keys_str_mv |
AT forstrommathias vilkafaktorerpaverkarnystartsjobbenpakommunniva |
_version_ |
1716521854572691456 |