Nudges design utifrån ett psykologiskt perspektiv : En studie som fokuserar på användares känslor och tankar i relation till beteendeförändringen vid exponering för nudges

• Main Authors: Bernsgård, Johanna, Lee, Sonia
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Södertörns högskola, Företagsekonomi 2021
• Subjects: Nudging; nudges; nudge; design; psykologi; känslor; tankar; beteende; Business Administration; Företagsekonomi
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-45833

Syftet med studien är att undersöka nudges utifrån dess design och psykologiskaeffekter för att skapa en förståelse för hur marknadsföringsmetoden nudging som växeralltmer, påverkar användares känslor, tankar och beteenden i valsituationer. Forskningsfrågorna för studien var 1) Vilken roll har design inom nudging? 2) Vilken psykologisk påverkan har nudging på användarna? 3) Vilken psykologisk påverkan har design på användarna? Studien är baserad på en kombination av en kvantitativ och en kvalitativ ansats som  tillämpats på 161 respondenter respektive 4 informanter. Först delades en surveyundersökning ut via sociala medierna Facebook, Instagram och Snapchat. Därefter tillhandahölls semistrukturerade, personliga intervjuer med två beteendedesigners samt två psykologer. Denna studie har utgått från teorierna; NUDGES, Teman för färgord som härledsav LDA-dual model, PAD - Emotionell tillståndsmodell, ABC-modellen av attityder,Platons tre funktioner av själen och Teorin om planerat beteende. Slutsatserna för studien är följande; 1) Design beaktas i dag endast som en del av designprocessen vid skapandet av nudgesnär det borde vara en utav grundpelarna för nudging. 2)Nudging påverkar användare psykologiskt genom att påverka de tre faktorernakänslor, tankar och beteenden. 3) Designs estetiska faktorer som färger, former och typsnitt påverkar användarnapsykologiskt genom känslor, tankar och beteenden. 4) I grund och botten är det inte nudgen som avgör beteendeförändringen när detkommer till att hålla avstånd i samband med Covid-19, utan det är den uppfattadebeteendekontrollen som styr användaren.