Har rösten ett värde? : En kvantitativ studie som söker svar om röstens värde i förhållande till yttrandefriheten

• Main Author: Vårnäs, Felicia
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Södertörns högskola, Medie- och kommunikationsvetenskap 2020
• Subjects: Cancel-culture; raderingskultur; sociala medier; röstens värde; yttrandefrihet; Couldry; nyliberalism; modernister; postmodernister; anti-modernister.; Media and Communications; Medie- och kommunikationsvetenskap
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-44594

Uppsatsen undersöker vilka attityder och värderingar som finns inom en grupp människor gällande röstens värde i förhållande till yttrandefriheten. Svaren har sökts genom att formulera frågeställningar om röstens värde och process utifrån Nick Couldrys (2010) röstteori. För att påvisa värderingar och attityder som råder används John Durham Peters (2005) förklaringar av teori om de tre intellektuella positioneringarna samt John Stuart Mills (1963) teori om yttrandefriheten. De teoretiska begreppen operationaliseras metodologiskt genom att nyttja en kvantitativ metod. Materialet i form av en enkätstudie samlades in via två Facebookgrupper som med stor sannolikhet bevittnat situationer i relation till yttrandefriheten bland digitala miljöer. De huvudsakliga slutsatserna för studien är att grupperna anser att dess röst inte alltid har ett värde bland digitala miljöer (Couldry 2010, s. 2). De sammanlänkade processerna som rösten är en del av ses viktiga att respektera enligt de två grupperna. Dock infinner sig en bristande respekt på sociala medier vilket resulterar i en rädsla att inte våga uttrycka sina åsikter. Därmed formas till viss del ett klimat som underminerar rösten (Couldry 2010, s. 2). Vidare identifieras olika positioneringar bland grupperna bland annat drag av modernister som motverkar yttrandefriheten genom att ta avstånd och värdera röster olika (Peters 2005, s. 2). Detta motverkar i sin tur framtida innovation och samhällsutveckling (Mill 1963, s.245). Slutligen ger studien ett intressant resultat som förhoppningsvis kan inspirera till en fortsatt forskning om röstens värde i förhållande till yttrandefriheten.