Föllenskan : en sociolingvistisk studie av en landsortsdialekt och dess förändring

• Main Author: Fors, Jacob
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Södertörns högskola, Svenska 2020
• Subjects: Dialect; Dialect change; Language change; Sociolinguistics; Rural dialect; Dialekt; Dialektförändring; Språkförändring; Sociolingvistik; Landsortsdialekt; General Language Studies and Linguistics; Jämförande språkvetenskap och allmän lingvistik
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-43572

Denna studie syftar till att undersöka om, och i så fall hur, dialekten i landsorten Förlanda har förändrats. Beskrivningen av Förlandas dialekt bygger på det som har dokumenterats i Ahlquist (2010) Förlanda: svunna tider från Skäreskog till Lövsjöns strand. Studien har genomförts med en sociolingvistisk metod och genom två gruppsamtal, ett med äldre informanter och ett med yngre informanter, samt en enkätundersökning. Med hjälp av detta material vill jag svara på frågorna: Har dialekten förändrats? Vad i dialekten har förändrats? Samt vilka faktorer kan ha påverkat förändringen? Gruppsamtalen ligger till grund för att besvara de två förstnämnda frågorna och enkäten, som bygger på informanternas uppfattningar kring dialekten, orten och hur fysiskt och socialt rörliga de är samt deras attityd mot den egna dialekten och dialektförändring, används för att besvara den sistnämnda frågan. Tidigare forskning har visat att anknytning till orten, kön, ålder och rörlighet alla har varit faktorer som har påverkat en dialektförändring mer eller mindre. Denna studies resultat visar att dialekten i Förlanda har genomgått en förändring. Den yngre generationen använder sig inte av de tidigare dokumenterade dialektvariablerna i lika hög utsträckning som den äldre generationen. Dock använder sig den yngre generationen av en uppsättning dialektvariabler som inte är dokumenterade tidigare i högre utsträckning gentemot den äldre generationen. Den faktorn som var den viktigaste för att en informant skulle tala den lokala dialekten var anknytning till orten. De informanter som hade gått i skolan på orten eller arbetat där använde sig av dialektalavariabler i högre utsträckning än övriga informanter.