New Public Management och sjuksköterskans vardagliga praktik : En studie om hur New Public Management påverkar sjuksköterskans profession och yrkesidentitet i den vardagliga praktiken

• Main Authors: Bergquist, Evelina, Söderkvist, Lovisa
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper 2020
• Subjects: Administration; Control regime; New Public Management; Profession; Nurse; Professional identity; Work regime; Arbetsregimer; Kontrollregimer; Sjuksköterska; Yrkesidentitet; Business Administration; Företagsekonomi
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-41089

Bakgrund: Under 1980-talet uppdagades en problematik kring att den offentliga sjukvårdens verksamhetsstyrning var för kostsam och där förtroendet för professionella yrkesgrupper gavs för stort utrymme. Detta resulterade i en ny verksamhetsstyrning i form av New Public Management som bidrog till ökad kontroll inom den offentliga sjukvården där målstyrning och ekonomisk granskning fick större utrymme. Innan New Public Management byggde kontroll- och arbetsregimer på ett förtroende men genom den nya verksamhetsstyrningen förändrades kontrollregimerna i syfte att styra och kontrollera de professionella.  Syfte: Studiens syfte är att få en djupare förståelse för hur offentligt anställda sjuksköterskor upplever att en verksamhetsstyrning byggd på New Public Management påverkar deras profession och yrkesidentitet i den vardagliga praktiken.  Metod: Studiens tillvägagångssätt har varit en kvalitativ fallstudie. Det empiriska materialet har inhämtats genom fem semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor inom den offentliga sjukvården på Gotland. Slutsatser: Studien visar att införandet av en verksamhetsstyrning byggd på New Public Management förändrat kontrollregimen genom olika kontrollsystem vilket har medfört en förändring i sjuksköterskornas arbetsregim. Vi kan se att kontrollregimer påverkar och organiserar arbetsregimerna och därmed sätter ramarna och villkoren för sjuksköterskornas profession och yrkesidentitet i det vardagliga arbetet. === Background: During the 1980s a problem was discovered that the public healthcare operations management was too costly and where the trust for the professionals was given too much space. This resulted in a new form of governance in the form of New Public Management, which contributed to increased control in the public healthcare where goal management and financial auditing were given more space. Before New Public Management control and work regimes were based on trust, but through the new operations management, the control regimes were changed in order to regulate and control the professionals. Purpose: The purpose of the study is to gain a deeper understanding of how public sector nurses experience that operations management based on New Public Management affects their profession and professional identity in everyday practice. Methodology: The study's approach has been a qualitative case study. The empirical material has been obtained through five semi-structured interviews with nurses in public healthcare in Gotland. Conclusions: The study shows that the introduction of an operations management based on New Public Management changed the control regime through different control systems, which has changed the nurses work regime. The study's result shows that control regimes influence and organize the work regimes, thereby setting the framework and conditions for the nurses profession and professional identity in everyday work.