| Summary: | Mitt intresse för övergången från gymnasium till högre studier väcktes på en lokal skolkonferens där gymnasie- och universitetslärare diskuterade ämnet. En artikel i Lärarnas tidning, Skolverkets rapport från 2005 med titeln Väl förberedd? och rapporter om nyblivna studenters kunskaper i början av sina högre studier i såväl Sverige som andra länder visade att det här är en världsomspännande diskussion. Som teori till uppsatsen valde jag Carl D. Liggios The expectation gap in auditing. Teorin beskriver gapet mellan vad den som levererar en bestämd produkt anser sig ha fått beställning på och vad mottagaren förväntar sig att produkten ska vara. Mitt syfte med den här uppsatsen är att undersöka om det finns ett eventuellt förväntningsgap mellan hur högskolelärare och gymnasielärare ser på sina studenters/ elevers kunskaper och färdigheter. Jag har använt en enkät med samma frågor till båda lärargrupperna för att kunna jämföra hur de ställer sig till allmänna kunskaper och färdigheter och hur studenterna/ eleverna klarar att använda dem i ämnesspecifika sammanhang när de studerar samhällsekonomi respektive samhällsvetenskap. Urvalgruppen för min undersökning var lektorer, professorer, filosofie doktorer och doktorander inom ämnena företagsekonomi, nationalekonomi, sociologi och statsvetenskap på Södertörns högskola. Enkäterna skickades ut till 55 personer som resulterade i 17 svar. Gymnasieskolorna valdes ut enligt närhetsprincipen. De ligger alla inom Södertörns högskolas upptagningsområde: Huddinge gymnasium, Östra gymnasiet, Sjödalsgymnasiet, Tumba gymnasium och Tullinge gymnasium. Enkäterna skickades till lärare som undervisade i ämnena samhällsvetenskap, ekonomi, sociologi och entreprenörskap. Enkäterna skickades ut till 45 personer och totalt fick jag 10 svar. Undersökningsmetoden var kvantitativ. Jag utformade en enkät utifrån Gymnasieskolans läroplan. Jag valde frågor både utifrån läroplanens övergripande mål och examensmål inom samhällsvetenskap och ekonomiprogrammet på gymnasiet i utformningen av enkäten. Resultatet är starkt påverkat av bortfallet främst den låga svarsfrekvensen av gymnasielärare. Högskolelärarnas svar tyder på att det finns ett förväntningsgap. Man skattar genomgående studenternas kunskaper och färdigheter lågt och allra tydligast gällande vetenskapligt förhållningssätt och centrala begrepp, teorier och modeller och att presentera sina resultat på ett vetenskapligt sätt. Svaret på min forskningsfråga måste bli att högskolelärarna inte anser att studenterna är väl förberedda. Svaren indikerar inte stor kris men att det finns stora brister.Gymnasielärarnas bedömningar är något mer positiva. Svaret på min fråga om gymnasielärarnas uppfattning om elevernas kunskaper och förmågor på de punkter som jag har bedömt har relevans för högskolestudier blir att gymnasielärarna är mer nöjda än högskolelärarna. De ser också brister men bedömer dem inte som lika stora som högskolelärarna gör. För att använda terminlogin från min teorikan man säga att gymnasielärarna i något högre utsträckning anser att de levererar det som är målet för deras undervisning på de studieförberedande programmen än vad högskolelärarna anser.
|
|---|
