Kan språket ha betydelse för en könsmässigt jämställd arbetsmarknad? : En studie om kommunalt och agentiskt språkbruk vid rekrytering
Sverige har en segregerad arbetsmarknad och det finns en skillnad i vilka yrken män och kvinnor väljer att arbeta inom. Språket kan vara en källa till detta och kommunala och agentiska adjektiv har visat sig finnas i jobbannonser. Föreliggande studie undersökte betydelsen av språkbruk i organis...
Main Author: | |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Södertörns högskola, Psykologi
2017
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34566 |
id |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-sh-34566 |
---|---|
record_format |
oai_dc |
spelling |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-sh-345662018-02-10T05:19:39ZKan språket ha betydelse för en könsmässigt jämställd arbetsmarknad? : En studie om kommunalt och agentiskt språkbruk vid rekryteringsweJerkner Kjellman, AnnaSödertörns högskola, Psykologi2017Ojämställdhetkönsrättvist språkkommunalagentiskspråksamhörighetorganisationsbeskrivningPsychology (excluding Applied Psychology)Psykologi (exklusive tillämpad psykologi)Sverige har en segregerad arbetsmarknad och det finns en skillnad i vilka yrken män och kvinnor väljer att arbeta inom. Språket kan vara en källa till detta och kommunala och agentiska adjektiv har visat sig finnas i jobbannonser. Föreliggande studie undersökte betydelsen av språkbruk i organisationsbeskrivningar, mer specifikt om kvinnor och män bedömer organisationsbeskrivningar olika beroende på om de läst en agentisk eller kommunal organisationsbeskrivning. De beroende variabler som testades var organisationens attraktivitet, känsla av samhörighet, upplevd jämställdhet, liksom skattning av andelen kvinnor och män inom organisationen. 138 deltagare deltog i studien, varav 75 definierade sig med pronomen hon och 63 definierade sig med pronomen han. Deltagarna deltog genom att besvara och fullfölja en internetbaserad enkät. Signifikanta resultat uppstod och ett av huvudfynden visade att kommunala texter aktiverade högre samhörighet, men det gällde för både män och kvinnor. Ett annat huvudfynd var att män upplevde större jämställdhet, i både den kommunala och agentiska organisationsbeskrivningen, än vad kvinnor gjorde. Resultaten i sin helhet visade att kvinnor och män till viss del skattar texter olika och att språkbruk kan få konsekvenser för hur organisationen upplevs. Framtida studier bör fokusera på språket ur ett intersektionellt perspektiv, detta så att fler individer inkluderas i jämställdhetsarbetet. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34566application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess |
collection |
NDLTD |
language |
Swedish |
format |
Others
|
sources |
NDLTD |
topic |
Ojämställdhet könsrättvist språk kommunal agentisk språk samhörighet organisationsbeskrivning Psychology (excluding Applied Psychology) Psykologi (exklusive tillämpad psykologi) |
spellingShingle |
Ojämställdhet könsrättvist språk kommunal agentisk språk samhörighet organisationsbeskrivning Psychology (excluding Applied Psychology) Psykologi (exklusive tillämpad psykologi) Jerkner Kjellman, Anna Kan språket ha betydelse för en könsmässigt jämställd arbetsmarknad? : En studie om kommunalt och agentiskt språkbruk vid rekrytering |
description |
Sverige har en segregerad arbetsmarknad och det finns en skillnad i vilka yrken män och kvinnor väljer att arbeta inom. Språket kan vara en källa till detta och kommunala och agentiska adjektiv har visat sig finnas i jobbannonser. Föreliggande studie undersökte betydelsen av språkbruk i organisationsbeskrivningar, mer specifikt om kvinnor och män bedömer organisationsbeskrivningar olika beroende på om de läst en agentisk eller kommunal organisationsbeskrivning. De beroende variabler som testades var organisationens attraktivitet, känsla av samhörighet, upplevd jämställdhet, liksom skattning av andelen kvinnor och män inom organisationen. 138 deltagare deltog i studien, varav 75 definierade sig med pronomen hon och 63 definierade sig med pronomen han. Deltagarna deltog genom att besvara och fullfölja en internetbaserad enkät. Signifikanta resultat uppstod och ett av huvudfynden visade att kommunala texter aktiverade högre samhörighet, men det gällde för både män och kvinnor. Ett annat huvudfynd var att män upplevde större jämställdhet, i både den kommunala och agentiska organisationsbeskrivningen, än vad kvinnor gjorde. Resultaten i sin helhet visade att kvinnor och män till viss del skattar texter olika och att språkbruk kan få konsekvenser för hur organisationen upplevs. Framtida studier bör fokusera på språket ur ett intersektionellt perspektiv, detta så att fler individer inkluderas i jämställdhetsarbetet. |
author |
Jerkner Kjellman, Anna |
author_facet |
Jerkner Kjellman, Anna |
author_sort |
Jerkner Kjellman, Anna |
title |
Kan språket ha betydelse för en könsmässigt jämställd arbetsmarknad? : En studie om kommunalt och agentiskt språkbruk vid rekrytering |
title_short |
Kan språket ha betydelse för en könsmässigt jämställd arbetsmarknad? : En studie om kommunalt och agentiskt språkbruk vid rekrytering |
title_full |
Kan språket ha betydelse för en könsmässigt jämställd arbetsmarknad? : En studie om kommunalt och agentiskt språkbruk vid rekrytering |
title_fullStr |
Kan språket ha betydelse för en könsmässigt jämställd arbetsmarknad? : En studie om kommunalt och agentiskt språkbruk vid rekrytering |
title_full_unstemmed |
Kan språket ha betydelse för en könsmässigt jämställd arbetsmarknad? : En studie om kommunalt och agentiskt språkbruk vid rekrytering |
title_sort |
kan språket ha betydelse för en könsmässigt jämställd arbetsmarknad? : en studie om kommunalt och agentiskt språkbruk vid rekrytering |
publisher |
Södertörns högskola, Psykologi |
publishDate |
2017 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34566 |
work_keys_str_mv |
AT jerknerkjellmananna kansprakethabetydelseforenkonsmassigtjamstalldarbetsmarknadenstudieomkommunaltochagentisktsprakbrukvidrekrytering |
_version_ |
1718614345178415104 |