Dräkt och pose i porträtt : En analys av posens fiktion och dräktens avbildning i tre porträtt föreställande Herman Wrangel (1584 - 1643)

• Main Author: Bredberg, Eva
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Södertörns högskola, Konstvetenskap 2017
• Subjects: Herman Wrangel (1584–1643); Skokloster; fiction of the pose; theatricality; artist; sitter; beholder; identity; portraiture; baroque; dress; accessories; Georg Günther Kräill de Bemeberg.; posens fiktion; teatrikalitet; konstnär; avporträtterad; betraktare; identitet; porträtt; barock; dräkt; accessoarer; Art History; Konstvetenskap
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34494

This study is concerned with portraiture as a roleplay and a strategy to communicate the sitter´s identity to affect the viewer. Focusing on the sitter´s pose and the depiction of dress, the study examines three portraits between 1624 and the 1630s, representing Herman Wrangel (1584–1643), Field Marshal and Councilor of the Realm. The analysis is based on the concept, the fiction of the pose, developed by Harry Berger Jr. The idea of Theatricality discussed by Hanneke H Grootenboer´s is also used. The results show that dress, details of dress and the pose which are significant for the identity of the sitter are depicted with emphasis. Therefore, the dress and the pose have a key role in the depiction of the sitter acting his identity. The sitter acts before the artist and in the long run before the beholder. The portrait of the nobleman becomes a monologue for the beholder who can confirm the nobility´s role in society. === Uppsatsen handlar om hur porträttmåleri som ett rollspel och en strategi för förmedling av den avporträtterades identitet till betraktaren. Tre porträtt från perioden 1624–1630, föreställande Herman Wrangel (1584–1643) fältmarskalk och riksråd, har analyserats med fokus på den avporträtterades pose och dräktens avbildning med stöd i begreppet the fiction of the pose, baserat på Harry Berger Jr teori. Vidare används begreppet teatrikalitet, som det diskuteras av Hanneke H Grootenboer. Undersökningen visar att dräkt och dräktdetaljer samt poser som är betydelsefulla, för den avporträtterades identitet, framställs med emfas. Därmed spelar dräkten och posen en viktig roll i den avporträtterades framställan. Den avporträtterade agerar inför konstnären och i förlängningen inför betraktaren. Porträttet av adelsmannen blir en uppvisning, en monolog inför betraktaren som kan bekräfta adelsmannens roll i den sociala hierarkin.