Närvaro i skolan är något mer än en ✔ i protokollet : En lärares sikte på praktisk kunskap i estetiska kunskapsdimensioner
Detta är en kvalitativ studie med ett hermeneutiskt anslag skrivet ur en dramalärares synvinkel om praktisk kunskap inom estetiska ämnen på gymnasiet. Metoden kallas ”Södertörns-modellen”, en professionell induktiv metod baserad på en fenomenologisk introspektion som hänvisas till som handlingssitua...
Main Author: | |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande
2017
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-32842 |
id |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-sh-32842 |
---|---|
record_format |
oai_dc |
spelling |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-sh-328422017-06-17T05:31:56ZNärvaro i skolan är något mer än en ✔ i protokollet : En lärares sikte på praktisk kunskap i estetiska kunskapsdimensionersweUmerkajeff, MarieSödertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande2017practical knowledgedrama teacherdrama educationdramatheatre practicealienationaestheticartisticpedagogydidacticsteachingmimesispraktisk kunskapdramapedagogikdramautbildningdramateaterpraktikalienationförfrämlingandeestetiskkonstnärligpedagogikdidaktikundervisningmimesisHumanities and the ArtsHumaniora och konstEducational SciencesUtbildningsvetenskapDetta är en kvalitativ studie med ett hermeneutiskt anslag skrivet ur en dramalärares synvinkel om praktisk kunskap inom estetiska ämnen på gymnasiet. Metoden kallas ”Södertörns-modellen”, en professionell induktiv metod baserad på en fenomenologisk introspektion som hänvisas till som handlingssituationen. De öppna frågorna gäller didaktik och frågor om skillnaden mellan estetisk och konstnärlig i ett pedagogiskt sammanhang. Inlärningen undersöks utifrån en verklig situation med hänvisning till Viola Spolins improvisationsmetoder och särskilt koncentrationspunkten (POC), där studenten är sido-coachad. Tekniken är alienation som beskrivs uti-från ett teaterperspektiv. Genom stöd av teaterpraxis och filosofer som John Dewey, Hans-Georg Gadamer och Susanne Langer, kunskapsteori, metodik för teori och praktik, vägs samman för att beskriva och analysera hur lärandet sker. Ett kritiskt tolkningsutrymme med hänvisning till Platon och Sokrates blir logiken av en hermeneutisk öppenhet. Metoden som sådan bygger på ett dialektiskt förhållande, vilken var grunden för hur både lärandet i handlingssituationen och forskningens framskridande. För att ge svar på vilken kunskap som beskrivs i den svenska sko-lans styrdokument har begreppen för kunskap granskats genom en innehållsanalys. Det finns en dialog mellan teori och praktik för att ta reda på om det finns någon skillnad mellan estetisk och konstnärlig kunskap, där Aristoteles spelar en roll, när ett nytt förslag med estetiska ämnen som åter obligatoriska i gymnasieskolan inom kort introduceras. This is a qualitative study with a hermeneutical approach written from a drama teacher's point of view on practical knowledge in aesthetic subjects in a secondary school. The method is referred to as “the model of Södertörn”, a professional inductive method based on a phenomenological introspective referred to as the situation of action. The open questions concern didactics and questions about the difference between aesthetic and artistic in a pedagogical context. The learning is examined based on an actual situation with reference to Viola Spolin’s methods of improvisation and point of concentration (POC), where the student is side–coached. The technique is alienation as described from a theatre perspective. Through the support of the theatre practice and philosophers such as John Dewey, Hans-Georg Gadamer and Susanne Langer, knowledge theory, methodology of the theory of practice are weighed together to describe and analyse how the learning occurs. A critical interpretation space with reference to Plato and Socrates becomes the logic of hermeneutic openness. The method as such is built on a dialectic relationship were the basis for how both learning and the research took place. In order to provide answers to what knowledge is, described as in the Swedish schools governing documents, the concepts of knowledge has been reviewed through a content analysis. There is a dialogue between theory and practice to find out, if there is any difference between aesthetic and artistic knowledge, where Aristotle play a role, when a new proposal for introducing aesthetic subjects as mandatory in secondary school makes a new entrance. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-32842application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess |
collection |
NDLTD |
language |
Swedish |
format |
Others
|
sources |
NDLTD |
topic |
practical knowledge drama teacher drama education drama theatre practice alienation aesthetic artistic pedagogy didactics teaching mimesis praktisk kunskap dramapedagogik dramautbildning drama teaterpraktik alienation förfrämlingande estetisk konstnärlig pedagogik didaktik undervisning mimesis Humanities and the Arts Humaniora och konst Educational Sciences Utbildningsvetenskap |
spellingShingle |
practical knowledge drama teacher drama education drama theatre practice alienation aesthetic artistic pedagogy didactics teaching mimesis praktisk kunskap dramapedagogik dramautbildning drama teaterpraktik alienation förfrämlingande estetisk konstnärlig pedagogik didaktik undervisning mimesis Humanities and the Arts Humaniora och konst Educational Sciences Utbildningsvetenskap Umerkajeff, Marie Närvaro i skolan är något mer än en ✔ i protokollet : En lärares sikte på praktisk kunskap i estetiska kunskapsdimensioner |
description |
Detta är en kvalitativ studie med ett hermeneutiskt anslag skrivet ur en dramalärares synvinkel om praktisk kunskap inom estetiska ämnen på gymnasiet. Metoden kallas ”Södertörns-modellen”, en professionell induktiv metod baserad på en fenomenologisk introspektion som hänvisas till som handlingssituationen. De öppna frågorna gäller didaktik och frågor om skillnaden mellan estetisk och konstnärlig i ett pedagogiskt sammanhang. Inlärningen undersöks utifrån en verklig situation med hänvisning till Viola Spolins improvisationsmetoder och särskilt koncentrationspunkten (POC), där studenten är sido-coachad. Tekniken är alienation som beskrivs uti-från ett teaterperspektiv. Genom stöd av teaterpraxis och filosofer som John Dewey, Hans-Georg Gadamer och Susanne Langer, kunskapsteori, metodik för teori och praktik, vägs samman för att beskriva och analysera hur lärandet sker. Ett kritiskt tolkningsutrymme med hänvisning till Platon och Sokrates blir logiken av en hermeneutisk öppenhet. Metoden som sådan bygger på ett dialektiskt förhållande, vilken var grunden för hur både lärandet i handlingssituationen och forskningens framskridande. För att ge svar på vilken kunskap som beskrivs i den svenska sko-lans styrdokument har begreppen för kunskap granskats genom en innehållsanalys. Det finns en dialog mellan teori och praktik för att ta reda på om det finns någon skillnad mellan estetisk och konstnärlig kunskap, där Aristoteles spelar en roll, när ett nytt förslag med estetiska ämnen som åter obligatoriska i gymnasieskolan inom kort introduceras. === This is a qualitative study with a hermeneutical approach written from a drama teacher's point of view on practical knowledge in aesthetic subjects in a secondary school. The method is referred to as “the model of Södertörn”, a professional inductive method based on a phenomenological introspective referred to as the situation of action. The open questions concern didactics and questions about the difference between aesthetic and artistic in a pedagogical context. The learning is examined based on an actual situation with reference to Viola Spolin’s methods of improvisation and point of concentration (POC), where the student is side–coached. The technique is alienation as described from a theatre perspective. Through the support of the theatre practice and philosophers such as John Dewey, Hans-Georg Gadamer and Susanne Langer, knowledge theory, methodology of the theory of practice are weighed together to describe and analyse how the learning occurs. A critical interpretation space with reference to Plato and Socrates becomes the logic of hermeneutic openness. The method as such is built on a dialectic relationship were the basis for how both learning and the research took place. In order to provide answers to what knowledge is, described as in the Swedish schools governing documents, the concepts of knowledge has been reviewed through a content analysis. There is a dialogue between theory and practice to find out, if there is any difference between aesthetic and artistic knowledge, where Aristotle play a role, when a new proposal for introducing aesthetic subjects as mandatory in secondary school makes a new entrance. |
author |
Umerkajeff, Marie |
author_facet |
Umerkajeff, Marie |
author_sort |
Umerkajeff, Marie |
title |
Närvaro i skolan är något mer än en ✔ i protokollet : En lärares sikte på praktisk kunskap i estetiska kunskapsdimensioner |
title_short |
Närvaro i skolan är något mer än en ✔ i protokollet : En lärares sikte på praktisk kunskap i estetiska kunskapsdimensioner |
title_full |
Närvaro i skolan är något mer än en ✔ i protokollet : En lärares sikte på praktisk kunskap i estetiska kunskapsdimensioner |
title_fullStr |
Närvaro i skolan är något mer än en ✔ i protokollet : En lärares sikte på praktisk kunskap i estetiska kunskapsdimensioner |
title_full_unstemmed |
Närvaro i skolan är något mer än en ✔ i protokollet : En lärares sikte på praktisk kunskap i estetiska kunskapsdimensioner |
title_sort |
närvaro i skolan är något mer än en ✔ i protokollet : en lärares sikte på praktisk kunskap i estetiska kunskapsdimensioner |
publisher |
Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande |
publishDate |
2017 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-32842 |
work_keys_str_mv |
AT umerkajeffmarie narvaroiskolanarnagotmeraneniprotokolletenlararessiktepapraktiskkunskapiestetiskakunskapsdimensioner |
_version_ |
1718460568373821440 |