Skönheter, flickor och färgade naturbarn : En kvalitativ studie om hur idrottare framställs i olympiaböckerna 1948, 1968 & 2012

I denna undersökning har jag studerat skrivna framställningar av idrottare till tre olympiska sommarspel. Mitt intresse var att se skillnader och mönster i hur idrottare med olika kön och/eller etnisk bakgrund framställs. Jag har utgått från tre olika olympiska spel. De olympiska spel som undersökts...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Börjesson, Linus
Format: Others
Language:Swedish
Published: Södertörns högskola, Lärarutbildningen 2017
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-32741
Description
Summary:I denna undersökning har jag studerat skrivna framställningar av idrottare till tre olympiska sommarspel. Mitt intresse var att se skillnader och mönster i hur idrottare med olika kön och/eller etnisk bakgrund framställs. Jag har utgått från tre olika olympiska spel. De olympiska spel som undersökts var London 1948, Mexico City 1968 och London 2012. I undersökningen har jag studerat olympiaböckerna för dessa tre spel. En olympiabok presenterar och sammanfattar hela olympiska spel. Den kommer ut tätt efter spelen och innehåller artiklar, sammanfattningar och statistik skrivna av flera olika författare.   En mängd tidigare forskning har gjorts både i internationella och svenska undersökningar med studier om hur kvinnliga idrottare framställs, men också en del undersökningar som berör hur idrottarens etnicitet lett till framställningar med stereotyper och fördomar. Dessa tidigare undersökningar har främst använt sig av tidningar som källmaterial, men också av annan media som TV och internet. Ingen tidigare forskning om framställningar har gjorts på just olympiaböcker. Till undersökningen användes de tre teoretiska begreppen sexualisering, infantilisering och etnicitet. Kommentarer av en idrottares utseende (sexualisering) var vanligare att läsa 1948 i jämförelse med 1968 och 2012. Gemensamt för de tre undersökta åren var att beskrivningarna till de manliga idrottarna var inriktade på storlek på axlar, längd och typiska manliga kännetecken. Ett annat mönster som kunde ses var att när kvinnliga idrottares utseende kommenterades 1968 och 2012 var i stort sett alla kommentarer riktade till idrottare inom gymnastiken. I undersökningen går det att utläsa att stereotyper och fördomar i referat för idrottare från andra delar av världen (etnicitet) förekommer 1948 och 1968, men är så gott som helt borta 2012. Av dessa referat och kommentarer var en majoritet riktade mot manliga idrottare och inte kvinnliga. I undersökningen kunde jag också utläsa ett mönster när det gäller nedsättande ord om idrottare i form av beteckningar som används för barn (infantilisering). Dessa ord är i stort sett bara riktade mot de kvinnliga idrottarna i alla de tre undersökta åren, och av dessa är större delen i samband med idrottare inom kategorin simning.