Miljön som handelsvara : en diskursanalys över utsläppsrättssystem

• Main Authors: Bökmark, Sara, Linnala, Laura
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Södertörns högskola, Miljövetenskap 2017
• Subjects: emissions trading; sustainable development; discourse; ecological economics; ecological modernisation; utsläppsrätter; hållbar utveckling; diskurs; ekologisk ekonomi; ekologisk modernisering; Environmental Sciences; Miljövetenskap
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-32342

Växthusgasnivåerna i atmosfären har nått nivåer som påverkar klimatet på jorden. Det här ställer krav på politiska överenskommelser som effektivt kan verka för en minskning av växthusgaser i atmosfären. Kyotoprotokollet implementerades 1997 och innehåller lagbindande krav på medlemsländerna att minska sina växthusgasutsläpp och presenterar utsläppsrätter som styrmedel för att nå målen. Utsläppsrätter innebär att politiker sätter ett pris på rätten att släppa ut och låter verksamheter som förorenar handla med rätterna, vilket enligt nationalekonomisk marknadsteori är det mest effektiva sättet att gå tillväga. Detta kan däremot kritiseras av ekologiska ekonomer som motsätter sig prissättande av miljön. Diskursteori används för att studera vad som har normaliserats med införandet av utsläppsrättssystem och därför inte ifrågasätts. Analysen visade att två diskurser primärt råder i den utvalda empirin; ekonomisk liberalism och teknologisk tilltro. Fokus på vinst, tillväxt, kostnadseffektivitet samt teknikoptimism återkom i alla tre dokumenten och framställs som avgörande för att nå målen för utsläppsreduktion. Utsläppsrätter är ett ekonomiskt styrmedel vars styrka ligger i marknadsmekanismer, men ur ett hållbarhetsperspektiv finns problematik med prissättande av miljön; framförallt att det vilar på svag hållbarhet. Även marknadens otillräckliga förmåga att ta hänsyn till moraliska angelägenheter, prissättning av miljön och att ansvarsförskjutning mot företag placerar en större klyfta mellan människa och miljö kan tolkas som problematiskt. === The levels of greenhouse gases in the atmosphere have reached levels that are now affecting the climate on earth. This poses a dire need for politicians to reach agreements to balance the greenhouse gas levels in the atmosphere. The Kyoto protocol was introduced in 1997 and contains binding requirements to reduce emissions and presented emissions trading systems as an economic instrument to reach the abatement goals. Emissions trading allows politicians to put a price on the environment and places it on a market, which according to economic theory is the most efficient solution. However, this can be criticized from an ecological economic view that opposes pricing of the environment. Discourse analysis theory allows the study of what is considered normal and therefore not questioned. The study showed that mainly two discourses appear in the empirical material; economic liberalism and trust in new technology. A focus on profit, growth, cost effectiveness and technical optimism appeared in all three documents and are portrayed as paramount to reach the goals of emissions abatement. Although emissions trading is a financial instrument, which strength lies in market mechanisms, there are certain problems which primarily are based on weak sustainability. It also lacks considerations to moral aspects, pricing of the environment and the fact that shifting responsibilities toward companies place a greater gap between the people and the environment.