| Summary: | Bakgrund: Revideringen av IAS 19 har nu trätt i kraft och denna har betytt att ett antal förändringar har skett i företagens redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner. Den del av revideringen som främst varit under debatt är borttagandet av den så kallade korridormetoden. Denna har inneburit att aktuariella vinster och förluster kunnat redovisas endast till en viss del, något som nu inte är möjligt. Nya IAS 19 har redan börjat verka och påverka svenska företag som redovisar enligt IASBs standarder. Men hur vilka effekter och samband går att finna mellan de tidigare metoder som funnits tillgängliga och eget kapital, pensionsskuld och viktiga aktuariella antaganden? Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt tidigare års val av metod vid redovisning av förmånsbestämda pensionsplaner påverkat företagens egna kapital i förhållande till dess pensionsskuld, och hur detta påverkats av revideringen av IAS 19. Syftet är vidare att redogöra för hur de undersökta parametrarna utvecklats över tid, inom företagen. Metod: Studien har använt sig av en kvantitativ metod, och insamling av de data som legat till grund för analys och slutsats skedde genom årsredovisningar för de företag som studien omfattade. Slutsats: Det är möjligt att utläsa ett antal trender och tendenser i företagens redovisningar, både före och efter revideringen av IAS 19. Trots detta går inga statistiskt säkerställda samband går att finna mellan de valda parametrarna.
|
|---|
