| Summary: | Den åldrande befolkningen sägs föra med sig problemet att allt färre får ta hand om allt fler, diskussionen handlar ofta om pensionsfrågor. Samtidigt har man glömt bort den andra dimensionen i form av barnafödande och fertilitet. En del faktorer kan inverka på hushållen mer än andra när de väljer att skaffa barn, förstår vi hushållens val på aggregerad nivå så förstår vi även samhällets val när det kommer till barnafödandet. Genom en regressionsanalys, innehållande tre modeller, undersöks hur och om de makroekonomiska variablerna disponibel inkomst, arbetslöshet, sparkvot, utbildningskostnader och om inkomstskillnader mellan män och kvinnor samt föräldraförsäkringen påverkar barnafödandet i Sverige. Variablerna är valda med utgångspunkt i Gary Beckers teori om efterfrågan på barn. Sekundärdata är hämtad från Statistiska Centralbyrån. Resultatet visar att disponibel inkomst har ett positivt samband med barnafödandet. Utbildningskostnader och föräldraförsäkringen visar dock ett negativt samband med barnafödandet. Variabeln arbetslöshet visar varierande signifikans beroende på om vi inkluderar en föräldraförsäkring eller inte. Variablerna sparkvot och könsrelaterade inkomstskillnader visar ingen signifikans.
|
|---|
