| Summary: | Under de senaste decennierna har betydande reformvågor sköljt över det svenska utbildningsväsendet, en majoritet utav vilka fallit inom ramen för det nya styrsystem som brukar gå under betäckningen New Public Management. Detta har medfört att skolornas organisationsstrukturer i allt större utsträckning styrts till att efterlikna de företagssystem, så starkt präglade utav revision och mätning, vilka står att finna i den privata sektorn. Studien har stöpt sin utgångspunkt i antagandet att alla organisationstrender har sin källa i det mänskliga medvetandet vars kunskaper, ej sällan, är alstrade kring kollektivt konstruerade verkligheter och sanningar. Ett angreppssätt som kunnat delge förståelse och mening till denna subjektiva meningsvärld är diskursanalysens grundprinciper. En diskurs kan kortfattat förstås som ett bestämt sätt att tala om, och förstå världen, där diskursanalysen ämnar belysa språkets givna mönster och konstruktioner. Med grund i detta har syftet att söka belysa områdets hegemoniska diskurs, samt eventuellt dess antagonistiska motpart, växt fram. Med empiri ifrån Dagens Nyheters debattsida under året 2013 har ett material kunnat sammanställas, och belysas, enligt det diskursanalytiska angreppssättet. Arbetet har fortflutit genom att söka finna, samt påvisa, hur olika begrepp definieras, sätts i kontext och delges mening. Resultatet har åskådliggjort en hegemonisk New Public Managementdiskurs, vilken framför revision som sitt ideal, samt en framväxande konkurrerande motdiskurs, vilken placerat sig som sin motpols spegelbild. === During the last decades a major reform wave has drifted in over the public sector of Sweden, together with a variety of western nations, bringing in a new kind of organizational structures and control systems. The greater part of these new developments fall within the definition of what is usually referred to as New Public Management. With its ideal reference point in the management of the public sector this has caused an increased focus on audit and a drift towards more market orientation in general. The study finds its base in an assumption that the origin of these shifts stands to be found in the minds of the human and its worldly perceptions. This philosophical outlook is well captured in the discursive approach, according to which the world is divided into different conceptional spheres called discourses. Proceeding from this, the thesis’s established purpose is set to, with empirical data from the newspaper Dagens Nyheter stretching over one year (2013), illuminate the hegemonic discourse and its antagonistic counterpart in the field of education. By examining the usage of different key concepts and their articulation, context and usage in general, two detached discourses has emerged. One hegemonic New Public Management-inspired discourse glorifying the objective rationality of auditing and one opposing discourse that, positioned in sharp contrast, praises the subjectivity of the profession.
|
|---|
