Våldtäkt : rätten att tolka lagen

Syftet med den här uppsatsen är att diskutera hur rättsväsendet är påverkat av normer och värderingar. Vi undersöker om sådana normer och värderingar visar sig i enskilda individers berättelser om ärenden som rör våldtäkt/sexuellt våld riktat mot kvinnor. Vår teoretiska utgångspunkt är feministisk...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Lindström, Carolina, Zadruzny, Camilla
Format: Others
Language:Swedish
Published: Södertörns högskola, Institutionen för genus, kultur och historia 2005
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-237
id ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-sh-237
record_format oai_dc
spelling ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-sh-2372013-01-08T13:12:16ZVåldtäkt : rätten att tolka lagensweLindström, CarolinaZadruzny, CamillaSödertörns högskola, Institutionen för genus, kultur och historiaSödertörns högskola, Institutionen för genus, kultur och historiaHuddinge : Institutionen för genus, historia, litteratur och religion2005Gender studiesGenusforskningVåldtäktKönRättsväsendetNormerVärderingarMaktLagenGender studiesGenusSyftet med den här uppsatsen är att diskutera hur rättsväsendet är påverkat av normer och värderingar. Vi undersöker om sådana normer och värderingar visar sig i enskilda individers berättelser om ärenden som rör våldtäkt/sexuellt våld riktat mot kvinnor. Vår teoretiska utgångspunkt är feministisk och vi utgår därför från Joan W. Scotts förståelse av genus i vår studie. Vi har även använt oss av andra forskares tankegångar som exempelvis Stina Jeffner, Simon Ekström, Christian Diesen och Helena Sutorius/Anna Kaldal. Vi analyserar åtta personliga intervjuer med individer som är verksamma inom rättsväsendet.1 Syftet ringas in med hjälp av tre frågor: 1) Vad är det för faktorer som enligt våra informanter påverkar rättsapparatens hanterande av fall som rör våldtäkt/sexuellt våld mot flickor och kvinnor? 2) Kan den juridiska definitionen och de utsagor som återkommer i massmedialt material, rättsprotokoll och våra intervjupersoners berättelser relateras till varandra? 3) Till sist vill vi även resonera något kring vilka följder och effekter som dessa relationer bidrar till. Våra slutsatser är: I våra intervjupersoners berättande blir tydligt att när de konfronteras med våra frågor som bl.a. rör den massmediala kritiken angående felaktiga beslut i våldtäktsmål, så försvarar man sin egen yrkeskår och förskjuter problematiken till att gälla andra aktörer inom rättsväsendet och man ser sig inte själv som delaktig i denna process. Det blir även påtagligt i det mediala materialet och i rättsprotokollen att fokuseringen ligger på kvinnan, att våldtäkt i första hand förstås som ett kvinnoproblem. Detta tycker vi oss även återfinna i vår analys av intervjupersonernas berättande där problematiken runt våldtäkt/sexuellt våld riktat mot kvinnor främst förskjuts från att vara ett socialt samhällsproblem till att framstå som ett individuellt problem. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-237application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess
collection NDLTD
language Swedish
format Others
sources NDLTD
topic Gender studies
Genusforskning
Våldtäkt
Kön
Rättsväsendet
Normer
Värderingar
Makt
Lagen
Gender studies
Genus
spellingShingle Gender studies
Genusforskning
Våldtäkt
Kön
Rättsväsendet
Normer
Värderingar
Makt
Lagen
Gender studies
Genus
Lindström, Carolina
Zadruzny, Camilla
Våldtäkt : rätten att tolka lagen
description Syftet med den här uppsatsen är att diskutera hur rättsväsendet är påverkat av normer och värderingar. Vi undersöker om sådana normer och värderingar visar sig i enskilda individers berättelser om ärenden som rör våldtäkt/sexuellt våld riktat mot kvinnor. Vår teoretiska utgångspunkt är feministisk och vi utgår därför från Joan W. Scotts förståelse av genus i vår studie. Vi har även använt oss av andra forskares tankegångar som exempelvis Stina Jeffner, Simon Ekström, Christian Diesen och Helena Sutorius/Anna Kaldal. Vi analyserar åtta personliga intervjuer med individer som är verksamma inom rättsväsendet.1 Syftet ringas in med hjälp av tre frågor: 1) Vad är det för faktorer som enligt våra informanter påverkar rättsapparatens hanterande av fall som rör våldtäkt/sexuellt våld mot flickor och kvinnor? 2) Kan den juridiska definitionen och de utsagor som återkommer i massmedialt material, rättsprotokoll och våra intervjupersoners berättelser relateras till varandra? 3) Till sist vill vi även resonera något kring vilka följder och effekter som dessa relationer bidrar till. Våra slutsatser är: I våra intervjupersoners berättande blir tydligt att när de konfronteras med våra frågor som bl.a. rör den massmediala kritiken angående felaktiga beslut i våldtäktsmål, så försvarar man sin egen yrkeskår och förskjuter problematiken till att gälla andra aktörer inom rättsväsendet och man ser sig inte själv som delaktig i denna process. Det blir även påtagligt i det mediala materialet och i rättsprotokollen att fokuseringen ligger på kvinnan, att våldtäkt i första hand förstås som ett kvinnoproblem. Detta tycker vi oss även återfinna i vår analys av intervjupersonernas berättande där problematiken runt våldtäkt/sexuellt våld riktat mot kvinnor främst förskjuts från att vara ett socialt samhällsproblem till att framstå som ett individuellt problem.
author Lindström, Carolina
Zadruzny, Camilla
author_facet Lindström, Carolina
Zadruzny, Camilla
author_sort Lindström, Carolina
title Våldtäkt : rätten att tolka lagen
title_short Våldtäkt : rätten att tolka lagen
title_full Våldtäkt : rätten att tolka lagen
title_fullStr Våldtäkt : rätten att tolka lagen
title_full_unstemmed Våldtäkt : rätten att tolka lagen
title_sort våldtäkt : rätten att tolka lagen
publisher Södertörns högskola, Institutionen för genus, kultur och historia
publishDate 2005
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-237
work_keys_str_mv AT lindstromcarolina valdtaktrattenatttolkalagen
AT zadruznycamilla valdtaktrattenatttolkalagen
_version_ 1716511955894665216