Våldtäkt : rätten att tolka lagen
Syftet med den här uppsatsen är att diskutera hur rättsväsendet är påverkat av normer och värderingar. Vi undersöker om sådana normer och värderingar visar sig i enskilda individers berättelser om ärenden som rör våldtäkt/sexuellt våld riktat mot kvinnor. Vår teoretiska utgångspunkt är feministisk...
Main Authors: | , |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Södertörns högskola, Institutionen för genus, kultur och historia
2005
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-237 |
id |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-sh-237 |
---|---|
record_format |
oai_dc |
spelling |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-sh-2372013-01-08T13:12:16ZVåldtäkt : rätten att tolka lagensweLindström, CarolinaZadruzny, CamillaSödertörns högskola, Institutionen för genus, kultur och historiaSödertörns högskola, Institutionen för genus, kultur och historiaHuddinge : Institutionen för genus, historia, litteratur och religion2005Gender studiesGenusforskningVåldtäktKönRättsväsendetNormerVärderingarMaktLagenGender studiesGenusSyftet med den här uppsatsen är att diskutera hur rättsväsendet är påverkat av normer och värderingar. Vi undersöker om sådana normer och värderingar visar sig i enskilda individers berättelser om ärenden som rör våldtäkt/sexuellt våld riktat mot kvinnor. Vår teoretiska utgångspunkt är feministisk och vi utgår därför från Joan W. Scotts förståelse av genus i vår studie. Vi har även använt oss av andra forskares tankegångar som exempelvis Stina Jeffner, Simon Ekström, Christian Diesen och Helena Sutorius/Anna Kaldal. Vi analyserar åtta personliga intervjuer med individer som är verksamma inom rättsväsendet.1 Syftet ringas in med hjälp av tre frågor: 1) Vad är det för faktorer som enligt våra informanter påverkar rättsapparatens hanterande av fall som rör våldtäkt/sexuellt våld mot flickor och kvinnor? 2) Kan den juridiska definitionen och de utsagor som återkommer i massmedialt material, rättsprotokoll och våra intervjupersoners berättelser relateras till varandra? 3) Till sist vill vi även resonera något kring vilka följder och effekter som dessa relationer bidrar till. Våra slutsatser är: I våra intervjupersoners berättande blir tydligt att när de konfronteras med våra frågor som bl.a. rör den massmediala kritiken angående felaktiga beslut i våldtäktsmål, så försvarar man sin egen yrkeskår och förskjuter problematiken till att gälla andra aktörer inom rättsväsendet och man ser sig inte själv som delaktig i denna process. Det blir även påtagligt i det mediala materialet och i rättsprotokollen att fokuseringen ligger på kvinnan, att våldtäkt i första hand förstås som ett kvinnoproblem. Detta tycker vi oss även återfinna i vår analys av intervjupersonernas berättande där problematiken runt våldtäkt/sexuellt våld riktat mot kvinnor främst förskjuts från att vara ett socialt samhällsproblem till att framstå som ett individuellt problem. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-237application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess |
collection |
NDLTD |
language |
Swedish |
format |
Others
|
sources |
NDLTD |
topic |
Gender studies Genusforskning Våldtäkt Kön Rättsväsendet Normer Värderingar Makt Lagen Gender studies Genus |
spellingShingle |
Gender studies Genusforskning Våldtäkt Kön Rättsväsendet Normer Värderingar Makt Lagen Gender studies Genus Lindström, Carolina Zadruzny, Camilla Våldtäkt : rätten att tolka lagen |
description |
Syftet med den här uppsatsen är att diskutera hur rättsväsendet är påverkat av normer och värderingar. Vi undersöker om sådana normer och värderingar visar sig i enskilda individers berättelser om ärenden som rör våldtäkt/sexuellt våld riktat mot kvinnor. Vår teoretiska utgångspunkt är feministisk och vi utgår därför från Joan W. Scotts förståelse av genus i vår studie. Vi har även använt oss av andra forskares tankegångar som exempelvis Stina Jeffner, Simon Ekström, Christian Diesen och Helena Sutorius/Anna Kaldal. Vi analyserar åtta personliga intervjuer med individer som är verksamma inom rättsväsendet.1 Syftet ringas in med hjälp av tre frågor: 1) Vad är det för faktorer som enligt våra informanter påverkar rättsapparatens hanterande av fall som rör våldtäkt/sexuellt våld mot flickor och kvinnor? 2) Kan den juridiska definitionen och de utsagor som återkommer i massmedialt material, rättsprotokoll och våra intervjupersoners berättelser relateras till varandra? 3) Till sist vill vi även resonera något kring vilka följder och effekter som dessa relationer bidrar till. Våra slutsatser är: I våra intervjupersoners berättande blir tydligt att när de konfronteras med våra frågor som bl.a. rör den massmediala kritiken angående felaktiga beslut i våldtäktsmål, så försvarar man sin egen yrkeskår och förskjuter problematiken till att gälla andra aktörer inom rättsväsendet och man ser sig inte själv som delaktig i denna process. Det blir även påtagligt i det mediala materialet och i rättsprotokollen att fokuseringen ligger på kvinnan, att våldtäkt i första hand förstås som ett kvinnoproblem. Detta tycker vi oss även återfinna i vår analys av intervjupersonernas berättande där problematiken runt våldtäkt/sexuellt våld riktat mot kvinnor främst förskjuts från att vara ett socialt samhällsproblem till att framstå som ett individuellt problem. |
author |
Lindström, Carolina Zadruzny, Camilla |
author_facet |
Lindström, Carolina Zadruzny, Camilla |
author_sort |
Lindström, Carolina |
title |
Våldtäkt : rätten att tolka lagen |
title_short |
Våldtäkt : rätten att tolka lagen |
title_full |
Våldtäkt : rätten att tolka lagen |
title_fullStr |
Våldtäkt : rätten att tolka lagen |
title_full_unstemmed |
Våldtäkt : rätten att tolka lagen |
title_sort |
våldtäkt : rätten att tolka lagen |
publisher |
Södertörns högskola, Institutionen för genus, kultur och historia |
publishDate |
2005 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-237 |
work_keys_str_mv |
AT lindstromcarolina valdtaktrattenatttolkalagen AT zadruznycamilla valdtaktrattenatttolkalagen |
_version_ |
1716511955894665216 |