| Summary: | De svenska hushållens skuldsättning har ökat markant sedan 1980-talet och är idag på rekordhöga nivåer. Utifrån detta har frågor kring skuldsättningsnivåns hållbarhet, dess makroekonomiska konsekvenser och bakomliggande faktorer, blivit allt vanligare. Tidigare studier på området visar på brister i standardteorin för analys av hushållens skuldsättning, livscykelhypotesen, då hänsyn inte tas till kreditrestriktioner eller människors oförmåga till helt rationellt handlande. En alternativ analysram fick förnyad uppmärksamhet i samband med finanskrisen i USA 2008 – Hyman Minskys hypotes om finansiell instabilitet – vilken inkorporerar ett fokus på spekulation på kredit- och tillgångsmarknader som förklaring till skuldsättning. Den här uppsatsen undersöker om Minskys hypotes kan appliceras på de svenska hushållen och förklara förändringen i skuldsättning sedan 1980-talet, genom en linjär regressionsmodell på aggregerad data för tidsperioden 1980 till 2012. Resultaten tyder på att den ökade skuldsättningen i stor utsträckning kan förklaras utifrån Minsky hypotes, där en avreglerad kreditmarknad och fallande räntenivåer verkar ha lett till en ökad spekulation i reala tillgångar, ökat risktagande hos både långivare och låntagare och därmed en ökad skuldsättning. === The debt level of Swedish households has increased noticeably since the 1980’s and is today at a record high level. This has given rise to questions regarding the sustainability of the debt level, its macroeconomic implications and driving factors. Previous studies on the subject show deficiencies in the standard theory for analyzing household debt, the life-cycle hypothesis, due to lack of consideration in the theory of credit restrictions and humans’ inability to act completely rationally. An alternative framework for analysis received renewed attention in connection with the financial crisis in the U.S. in 2008 – Hyman Minsky’s financial instability hypothesis – incorporating speculation in credit and asset markets as explanations for indebtness. This thesis investigates whether Minky’s hypothesis can be applied on Swedish households and explain the change in debt levels since the 1980’s, through a linear regression model, using aggregate data for the period 1980 to 2012. The results of the thesis indicate that the increased debt level to a large extent can be explained by Minsky’s hypothesis, where a de-regulated credit market and falling interest rates seem to have caused increased speculation in real assets, increased risk-taking by both debtors and creditors and thus an increased level of household debt.
|
|---|
