The Europeanisation of the Swedish Women's Movement : A Case study of the Swedish Women's Lobby and its Member organisations

• Main Author: Karlberg, Eva
• Format: Others
• Language: English
• Published: Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper 2013
• Subjects: Europeanisation; women’s movement; meta-organisation; inter-organisational relations; Swedish Women’s Lobby; European Women’s Lobby; europeisering; kvinnorörelsen; metaorganisation; inter-organisatoriska relationer; Sveriges Kvinnolobby
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-21885

This thesis investigates the Europeanisation of civil society at national level through a case study of the Swedish Women’s Lobby (SWL), an umbrella organisation which serves as the Swedish member of the Brussels-based European Women’s Lobby (EWL). Conceptualising umbrella organisations as ‘meta-organisations’, in Ahrne and Brunsson’s term, Europeanisation is seen as a process which imposes meta-organisational structures on domestic-level civil society. Based largely on semi-structured interviews, the aim of the study is thus to analyse in what ways the women’s movement in Sweden has been affected by the imposed meta-organisational structure. The findings show that while the SWL has been successful in establishing itself as the actor for the Swedish women’s movement, this success also brought with it some problems. The meta-organisational structure has had certain formalising and excluding effects, as well as bringing internal tensions due to overlapping activities and the desire to speak with one voice. Applying a meta-organisation perspective on the Europeanisation of domestic civil society is thus shown to be useful as it contributes an understanding of how the EU has an impact on inter-organisational relations among civil society organisations. === Denna studie undersöker europeiseringen av civilsamhället på nationell nivå genom en fallstudie av Sveriges Kvinnolobby, en paraplyorganisation och den svenska medlemmen i den europeiska kvinnolobbyn – European Women’s Lobby (EWL) – i Bryssel. Paraplyorganisationer förstås i detta sammanhang utifrån Ahrne och Brunssons begrepp metaorganisationer, dvs. ’organisationer av organisationer’. Därmed ses europeisering som en process vilken medför meta-organisatoriska strukturer till civilsamhället på nationell nivå. Studien syftar därmed till att analysera hur kvinnorörelsen i Sverige påverkats av den påbjudna metaorganisatoriska strukturen och baseras främst på semi-strukturerade intervjuer. Resultaten visar att Sveriges Kvinnolobby varit framgångsrik i att etablera sig som aktören för Sveriges kvinnorörelse men att denna framgång även medfört en del problem. Den metaorganisatoriska strukturen har medfört vissa formaliserande och exkluderande effekter, men också interna spänningar på grund av överlappande aktiviteter och lobbyns önskan att tala med en röst. Att applicera ett meta-organisatoriskt perspektiv på europeiseringen av civilsamhället på nationell nivå visar sig därmed vara användbart då det bidrar till förståelsen för hur EU har betydelse för inter-organisatoriska relationer bland civilsamhällets organisationer.