Skolverkets diskurs kring lärare som mobbar elever
Syftet med denna uppsats är att undersöka Skolverkets diskurs kring lärare som mobbar elever. Detta görs genom en textanalys av myndighetens publikationer där utsagor om mobbande lärare jämförs med utsagor om mobbande elever. Det studerade materialet utgörs av Skolverkets mest omfattande publikation...
Main Author: | |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper
2013
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-19849 |
id |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-sh-19849 |
---|---|
record_format |
oai_dc |
collection |
NDLTD |
language |
Swedish |
format |
Others
|
sources |
NDLTD |
topic |
bullying teacher agency discourse school governmentality government authority mobbning lärare Skolverket myndighet skola diskurs governmentalitet |
spellingShingle |
bullying teacher agency discourse school governmentality government authority mobbning lärare Skolverket myndighet skola diskurs governmentalitet Edlund, Maria Skolverkets diskurs kring lärare som mobbar elever |
description |
Syftet med denna uppsats är att undersöka Skolverkets diskurs kring lärare som mobbar elever. Detta görs genom en textanalys av myndighetens publikationer där utsagor om mobbande lärare jämförs med utsagor om mobbande elever. Det studerade materialet utgörs av Skolverkets mest omfattande publikationer om skolmobbning mellan år 2002 och 2011. Texterna analyseras med hjälp av Michel Foucaults diskursanalys och de teorier som används är Steven Lukes definition av maktens tredje dimension samt Foucaults maktteori. Studien visar att mobbande lärare sällan omnämns i materialet och att utsagorna koncentreras kring historia, juridik och statistik. När det gäller talet om elever som mobbare är utsagorna frekvent förekommande och deras individuella egenskaper behandlas ingående. Eleverna beskrivs i förhållande till forskning, åtgärdsprogram, historia, juridik, statistik och utredande texter. Undersökningen visar att statistik om lärare respektive elever ej behandlas på ett jämlikt sätt; det gäller både vid framtagning av underlag för statistiken och vid redovisning av resultat. Skolverket presenterar ämnet om mobbande lärare diskontinuerligt och fragmentariskt medan mobbande elever beskrivs ingående och ur en mängd olika synvinklar. Texterna ger ingen förklaring till varför mobbande elever respektive mobbande lärare behandlas på så olika sätt när skolmobbning ska beskrivas. Resultatet av denna uppsats kan sättas i relation till maktteorier där den statliga makten osynliggör sig själv, samtidigt som den synliggör medborgarna. Lärare som mobbar elever osynliggörs, eftersom deras uppgift är att utföra statens direktiv; elever som mobbar är fullt exponerade eftersom maktutövningen undersöker, iakttar och kontrollerar dem. === This study has the intention to investigate how the Swedish National Agency for Education describes teachers who bully students. The examination is done by a research of published texts from the agency (between 2002 and 2011), and embodies the most numerous publications about bullying in school in this period of time. The investigation is performed with Discourse Analysis from Michel Foucault and compares bullying teachers with bullying students. Theory of Three-Dimensional Power from Steven Lukes and Power Theories from Foucault gives a further understanding of the results. The study shows that bullying teachers is mentioned sporadically and in sprinkling fields related to historical dictums, statistics and juridical subjects. When it comes to the description of students, there are many and frequent dictums from personality traits to research findings. Students are also discussed in relation to programs against bullying and in a historical, judicial and statistical context. Statistics are unequal when it comes to bullying teachers versus bullying students, both in how investigations are composed and how the results are presented. The question of bullying teachers are almost excluded in the texts and none of the publications explains why there’s such a big difference between the presentation of bullying teachers comparing to bullying students. The conclusion is that the Swedish National Agency for Education treats the problem with bullying teachers in a discontinuous and fragmentary way whilst bullying students are described comprehensively and in widespread subjects. The result can be related to power theory therefore it shows how governmental power is making itself invisible whilst it exposes the members of the society. Bullying teachers are invisible because their task is to perform the governments directives, whilst bullying students are fully visible because exercise of power investigates, observes and controls them in full exposure. |
author |
Edlund, Maria |
author_facet |
Edlund, Maria |
author_sort |
Edlund, Maria |
title |
Skolverkets diskurs kring lärare som mobbar elever |
title_short |
Skolverkets diskurs kring lärare som mobbar elever |
title_full |
Skolverkets diskurs kring lärare som mobbar elever |
title_fullStr |
Skolverkets diskurs kring lärare som mobbar elever |
title_full_unstemmed |
Skolverkets diskurs kring lärare som mobbar elever |
title_sort |
skolverkets diskurs kring lärare som mobbar elever |
publisher |
Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper |
publishDate |
2013 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-19849 |
work_keys_str_mv |
AT edlundmaria skolverketsdiskurskringlararesommobbarelever |
_version_ |
1716598110197645312 |
spelling |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-sh-198492013-10-02T16:49:32ZSkolverkets diskurs kring lärare som mobbar eleversweEdlund, MariaSödertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper2013bullyingteacheragencydiscourseschoolgovernmentalitygovernmentauthoritymobbninglärareSkolverketmyndighetskoladiskursgovernmentalitetSyftet med denna uppsats är att undersöka Skolverkets diskurs kring lärare som mobbar elever. Detta görs genom en textanalys av myndighetens publikationer där utsagor om mobbande lärare jämförs med utsagor om mobbande elever. Det studerade materialet utgörs av Skolverkets mest omfattande publikationer om skolmobbning mellan år 2002 och 2011. Texterna analyseras med hjälp av Michel Foucaults diskursanalys och de teorier som används är Steven Lukes definition av maktens tredje dimension samt Foucaults maktteori. Studien visar att mobbande lärare sällan omnämns i materialet och att utsagorna koncentreras kring historia, juridik och statistik. När det gäller talet om elever som mobbare är utsagorna frekvent förekommande och deras individuella egenskaper behandlas ingående. Eleverna beskrivs i förhållande till forskning, åtgärdsprogram, historia, juridik, statistik och utredande texter. Undersökningen visar att statistik om lärare respektive elever ej behandlas på ett jämlikt sätt; det gäller både vid framtagning av underlag för statistiken och vid redovisning av resultat. Skolverket presenterar ämnet om mobbande lärare diskontinuerligt och fragmentariskt medan mobbande elever beskrivs ingående och ur en mängd olika synvinklar. Texterna ger ingen förklaring till varför mobbande elever respektive mobbande lärare behandlas på så olika sätt när skolmobbning ska beskrivas. Resultatet av denna uppsats kan sättas i relation till maktteorier där den statliga makten osynliggör sig själv, samtidigt som den synliggör medborgarna. Lärare som mobbar elever osynliggörs, eftersom deras uppgift är att utföra statens direktiv; elever som mobbar är fullt exponerade eftersom maktutövningen undersöker, iakttar och kontrollerar dem. This study has the intention to investigate how the Swedish National Agency for Education describes teachers who bully students. The examination is done by a research of published texts from the agency (between 2002 and 2011), and embodies the most numerous publications about bullying in school in this period of time. The investigation is performed with Discourse Analysis from Michel Foucault and compares bullying teachers with bullying students. Theory of Three-Dimensional Power from Steven Lukes and Power Theories from Foucault gives a further understanding of the results. The study shows that bullying teachers is mentioned sporadically and in sprinkling fields related to historical dictums, statistics and juridical subjects. When it comes to the description of students, there are many and frequent dictums from personality traits to research findings. Students are also discussed in relation to programs against bullying and in a historical, judicial and statistical context. Statistics are unequal when it comes to bullying teachers versus bullying students, both in how investigations are composed and how the results are presented. The question of bullying teachers are almost excluded in the texts and none of the publications explains why there’s such a big difference between the presentation of bullying teachers comparing to bullying students. The conclusion is that the Swedish National Agency for Education treats the problem with bullying teachers in a discontinuous and fragmentary way whilst bullying students are described comprehensively and in widespread subjects. The result can be related to power theory therefore it shows how governmental power is making itself invisible whilst it exposes the members of the society. Bullying teachers are invisible because their task is to perform the governments directives, whilst bullying students are fully visible because exercise of power investigates, observes and controls them in full exposure. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-19849application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess |