Kvotering : En kvalitativ studie om tre kvinnors historia

• Main Authors: Amoor Pour, Parisa, Zarina, Aminyar
• Format: Others
• Language: Swedish
• Published: Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper 2012
• Subjects: Affirmative Action; experience; role; identity; gender; Kvotering; upplevelse; roll; kön; identitet.
• Online Access: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-18801

Syftet med denna studie är att se hur individer som har kvoterats in i ett företag upplever sin situation. Ojämlikheter mellan könen på arbetsmarknaden existerar än idag. Kvotering är ett verktyg som diskuteras och har blivit en konsekvens av ojämlikheten mellan könen på arbetsmarknaden. Vår undersökning är kvalitativ där vi har använt oss av intervjuer som vår huvudmetod. De teorier vi har valt att ha som utgångspunkter är Erving Goffmans teorier om Jaget och maskerna samt Stigma. För att belysa könsapekten utgick vi även från Ylva Elvin-Nowak och Helene Thomssons teori Att göra kön. Det vi kom fram till i vårt resultat var att våra intervjupersoner var medvetna om att de fått sina tjänster på grund av deras kön. Vi kom även fram till att upplevelsen kring kvotering såg olika ut beroende på hur de hanterade de externa strukturerna. Men vi hittade även gemensamma nämnare, nämligen att det existerade specifika förväntingar på den kvoterade anställda och konsekvenserna av dessa förväntningar leder till att personen i fråga kände sig tvingad att spela en roll. Det gjorde de genom olika anpassningsstrategier. === The purpose of our study is to see how individuals who have been quoted in a company perceive their situation. It’s important to knowleged that gender differences in the labor market still exist today. Affirmative Action is a tool that has been discussed and there are many debates about this sensitive subject. Affirmative Action has become a consequence of gender differences on the labor market today. Our study is qualitative, where we have used the interviews as our main method. The theories we have chosen to have as starting points are Erving Goffman's theory on The presentation of self in everyday life and Stigma. To illustrate the gender dimension we also used Ylva Elvin-Nowak and Helene Thomson's theory on how we do genders. Our results showed that the women we interviewed were aware that they had recived their service because of their gender. We also came to the conclusion that the experience surrounding affirmative action looked different depending on how they handled the external structures around them. Our results also showed that there are specific expectations on the quota employees. The consequences of these expectations led to the employers playing a role. They played their role through a variety of adaptation strategies. They also had different experience even though they all worked in the same company and almost had the same position.