Hur svårt är det egentligen? : En studie av språkkomplexitet i Svenska dagbladet och Expressen 1952, 1982 och 2012

Den här uppsatsen analyserar språkkomplexitet i inrikesartiklar i Svenska Dagbladet och Expressen från åren 1952, 1982 och 2012. Syftet med undersökningen är att studera eventuella mönster och tendenser i vad som kännetecknar språkkomplexitet i artiklarna för respektive tidning och år och hur språkk...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Bengtsson, Axel
Format: Others
Language:Swedish
Published: Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper 2012
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-18555
id ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-sh-18555
record_format oai_dc
spelling ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-sh-185552013-06-14T03:56:32ZHur svårt är det egentligen? : En studie av språkkomplexitet i Svenska dagbladet och Expressen 1952, 1982 och 2012sweBengtsson, AxelSödertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper2012SpråkkomplexitetstilistiktidningsspråksyntaxlexikonstyckeindelningDen här uppsatsen analyserar språkkomplexitet i inrikesartiklar i Svenska Dagbladet och Expressen från åren 1952, 1982 och 2012. Syftet med undersökningen är att studera eventuella mönster och tendenser i vad som kännetecknar språkkomplexitet i artiklarna för respektive tidning och år och hur språkkomplexiteten förändrats över tid. Analysen genomförs med stöd i etablerade teorier om stilistik och lingvistisk komplexitet. Vidare analyseras artiklarnas språkkomplexitet både kvantitativt och kvalitativt med ett särskilt analysverktyg som utvecklats i den här studien för att just undersöka lingvistisk komplexitet. Exempel på variabler som undersöks med koppling till språklig komplexitet är menings- och ordlängd samt variabler nära kopplat till tidningsformatet som fått lite skrivit om sig inom stilistiken, exempelvis antal repliker och längd på stycken. Undersökningens resultat visar att artiklarna i både Svenska dagbladet och Expressen inte, som resultat i tidigare forskning påpekat, gått en rak väg mot mindre komplext språk: artiklarna från 1982 har genomgående ett språk som är mindre komplext än artiklarna från 2012. Mest komplexa är 1952 års artiklar. En förklaring till den höga språkkomplexiteten i 1952 års artiklar sträcker sig bortom bruket av ord och meningar: styckeindelning och utformning samt flitigt användande av kommatering gör att artikeltexterna upplevs som mer komplexa. Ett annat resultat med tydligt utslag var bruket av repliker som för båda tidningarna ökat kraftigt i de nutida artiklarna. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-18555application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess
collection NDLTD
language Swedish
format Others
sources NDLTD
topic Språkkomplexitet
stilistik
tidningsspråk
syntax
lexikon
styckeindelning
spellingShingle Språkkomplexitet
stilistik
tidningsspråk
syntax
lexikon
styckeindelning
Bengtsson, Axel
Hur svårt är det egentligen? : En studie av språkkomplexitet i Svenska dagbladet och Expressen 1952, 1982 och 2012
description Den här uppsatsen analyserar språkkomplexitet i inrikesartiklar i Svenska Dagbladet och Expressen från åren 1952, 1982 och 2012. Syftet med undersökningen är att studera eventuella mönster och tendenser i vad som kännetecknar språkkomplexitet i artiklarna för respektive tidning och år och hur språkkomplexiteten förändrats över tid. Analysen genomförs med stöd i etablerade teorier om stilistik och lingvistisk komplexitet. Vidare analyseras artiklarnas språkkomplexitet både kvantitativt och kvalitativt med ett särskilt analysverktyg som utvecklats i den här studien för att just undersöka lingvistisk komplexitet. Exempel på variabler som undersöks med koppling till språklig komplexitet är menings- och ordlängd samt variabler nära kopplat till tidningsformatet som fått lite skrivit om sig inom stilistiken, exempelvis antal repliker och längd på stycken. Undersökningens resultat visar att artiklarna i både Svenska dagbladet och Expressen inte, som resultat i tidigare forskning påpekat, gått en rak väg mot mindre komplext språk: artiklarna från 1982 har genomgående ett språk som är mindre komplext än artiklarna från 2012. Mest komplexa är 1952 års artiklar. En förklaring till den höga språkkomplexiteten i 1952 års artiklar sträcker sig bortom bruket av ord och meningar: styckeindelning och utformning samt flitigt användande av kommatering gör att artikeltexterna upplevs som mer komplexa. Ett annat resultat med tydligt utslag var bruket av repliker som för båda tidningarna ökat kraftigt i de nutida artiklarna.
author Bengtsson, Axel
author_facet Bengtsson, Axel
author_sort Bengtsson, Axel
title Hur svårt är det egentligen? : En studie av språkkomplexitet i Svenska dagbladet och Expressen 1952, 1982 och 2012
title_short Hur svårt är det egentligen? : En studie av språkkomplexitet i Svenska dagbladet och Expressen 1952, 1982 och 2012
title_full Hur svårt är det egentligen? : En studie av språkkomplexitet i Svenska dagbladet och Expressen 1952, 1982 och 2012
title_fullStr Hur svårt är det egentligen? : En studie av språkkomplexitet i Svenska dagbladet och Expressen 1952, 1982 och 2012
title_full_unstemmed Hur svårt är det egentligen? : En studie av språkkomplexitet i Svenska dagbladet och Expressen 1952, 1982 och 2012
title_sort hur svårt är det egentligen? : en studie av språkkomplexitet i svenska dagbladet och expressen 1952, 1982 och 2012
publisher Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper
publishDate 2012
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-18555
work_keys_str_mv AT bengtssonaxel hursvartardetegentligenenstudieavsprakkomplexitetisvenskadagbladetochexpressen19521982och2012
_version_ 1716589047497883648