| Summary: | This qualitative study aims to highlight if there are any gender difference in social workers reasoning about a particular case. To achieve a deeper understanding we had to explain and understand our respondent’s answers, primarily from a gender perspective, but also from a power perspective. Our questions were: how does social worker reasoning about a particular case? How can we understand the social workers answer from a gender- and power perspective? The method consisted of a construct case and of semi-structured interviews. By using the theories of the nuclear family, hegemony, omission, the paternalistic approach and theory of gender socialization we have created an understanding for the respondent’s argument. By using the narrative analysis method we have, accept this, searched underlying meanings in the respondents’ answers. In the results of the study’s could we were able to discern that the male respondents were opposed to coercion and disposal, as well as they emphasized the importance of cooperation with parents. This, we could understand from that they want to keep the nuclear family as an institution to thereby maintain their power in the society. The men’s responses can also be understood on the basis that they have been socialized into a role which means that they must behave in a certain way; they should be hard and tough. The women emphasized the care and were relatively positive about making foster care. We explain the latter respondent’s answers on the basis that they have been socialized into a gender role which includes that they are careful. The alternative interpretation we been made of the female respondent’s answer is that the positive attitude to take foster care is a way for them to use their power. === Denna kvalitativa studie har som syfte att belysa eventuella könsskillnader i socialarbetares resonemang kring ett enskilt fall. För att uppnå en djupare förståelse ville vi förklara och förstå våra respondenters svar främst utifrån ett genusperspektiv, men även utifrån ett maktperspektiv. Våra frågeställningar var följande: hur resonerar socialarbetarna kring ett enskilt fall? Hur kan vi förstå socialarbetarnas svar utifrån ett genus- samt ett maktperspektiv? Metoden bestod av ett konstruerat fall samt av semi-strukturerade intervjuer. Med hjälp av teorier om kärnfamiljen, hegemoni, underlåtenhet, det paternalistiska förhållningssättet och teorin om könsrollssocialisation har vi skapat oss en förståelse för respondenternas resonemang. Genom den narrativa analysmetoden har vi utöver detta sökt underliggande meningar i respondenternas intervjusvar. I studiens resultat har vi kunnat urskilja att de manliga respondenterna var negativa till tvång och omhändertaganden, samt att de betonade vikten av samarbete med föräldrarna. Detta skulle vi kunna förstå utifrån att de vill behålla kärnfamiljen som institution för att därmed behålla sin makt i samhället. Männens svar kan även förstås utifrån att de har socialiserats in i en roll som innebär att de ska uppträda på ett visst sätt; de ska vara hårda och tuffa. Kvinnorna i studien betonade omsorg och var relativt positiva till att göra ett omhändertagande. De sistnämnda respondenternas svar förklarar vi utifrån att de har socialiserats in i en könsroll som bland annat innefattar att man är omsorgsfull. Den alternativa tolkningen vi gjort av de kvinnliga respondenternas svar är att den positiva inställningen till ett omhändertagande är ett sätt för dem att utöva makt.
|
|---|
