Hur lägger lärarna upp matematikundervisningen i förberedelseklassen? : En studie om lärarnas upplevelser, arbetssätt och svårigheter de möter i förberedelseklassen

National Agency for Education for the results of national sample results show that students with another mother tongue than Swedish have low results with a larger percentage than majority students. Research shows that this depends on their mother tongue and the importance of language in the subject...

Full description

Bibliographic Details
Main Author: Uluseker, Saadet Pelin
Format: Others
Language:Swedish
Published: Södertörns högskola, Lärarutbildningen 2012
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-16279
id ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-sh-16279
record_format oai_dc
collection NDLTD
language Swedish
format Others
sources NDLTD
topic Intercultural learning
social perspective
preparatory class
communication
knowledge
Mathematics
background knowledge
Interkulturella lärandet
sociala perspektivet
förberedelseklassen
kommunikation
kunskapsutveckling
Matematik
bakgrundskunskaper
spellingShingle Intercultural learning
social perspective
preparatory class
communication
knowledge
Mathematics
background knowledge
Interkulturella lärandet
sociala perspektivet
förberedelseklassen
kommunikation
kunskapsutveckling
Matematik
bakgrundskunskaper
Uluseker, Saadet Pelin
Hur lägger lärarna upp matematikundervisningen i förberedelseklassen? : En studie om lärarnas upplevelser, arbetssätt och svårigheter de möter i förberedelseklassen
description National Agency for Education for the results of national sample results show that students with another mother tongue than Swedish have low results with a larger percentage than majority students. Research shows that this depends on their mother tongue and the importance of language in the subject to learn. The purpose of this study was to examine how teachers experience, plan and implement their teaching field of mathematics in the preparatory class. The focus is on two perspectives; an intercultural perspective and a social perspective. The newly arrived pupils in the preparatory class come from different parts of the world which leads to an intercultural classroom being formed. The aim of the social perspective is understand how students integrate into the social in the classroom.I use qualitative methods through interviews. The interviews were conducted with four practicing teachers in different schools in a given municipality. Each teacher has explained their attitude to the new arrival students, working, and what difficulties they face. The results show that the teachers teaching is based on students own ideas and previous knowledge. The teachers take into account students' background and knowledge to provide trends of the intercultural approach. This intercultural attitudes is seen even when the students come with their own methods they may use. The existing school takes into account that students have different backgrounds and skills that teachers try to assume as well as study. Students integrate into the social in small groups learning to communicate, solve problems and present their results together. The teachers try to apply different teaching styles, which is one of the intercultural learning´s important aspects. The teachers use different methods to become aware of their students’ knowledge. One disadvantage is though that some teachers, as a method, choose not to use a test in the beginning of their teaching of a class to become aware of the variety of their students’ knowledge. Instead they choose to become aware of their students’ knowledge as they are teaching, through the different classes. === Skolverkets resultat från nationella provet visar att elever med annat modersmål än svenska har sämre resultat än majoritetseleverna. Forskningen visar att detta resultat kan bero på modersmålets och det nya språkets betydelse för inlärningen i ämnet. Syftet med denna undersökning har varit att studera hur lärare, planerar och genomför och upplever sin undervisning inom ämnet matematik i förberedelseklasserna. Fokus ligger på två perspektiv vilket är interkulturella perspektivet och sociala perspektivet.  De nyanlända eleverna i förberedelseklasserna kommer från olika delar av världen, vilket leder till att ett interkulturellt klassrum bildas. Med det sociala perspektivet avses förståelse för hur eleverna integreras i det sociala i klassrummet. Jag har valt att använde mig av kvalitativ metod i form av intervjuer.  Intervjuerna genomfördes med fyra verksamma lärare i olika skolor i en kommun. Respektive lärare har fått delge sin inställning om nyanlända elever, arbetssätt, samt vilka svårigheter de möter. Resultatet visar att lärarna utgår från elevernas egna idéer och tidigare kunskaper i undervisningen. Lärarna tar hänsyn till elevernas bakgrund och kunskaper, vilket ger tendenser av det interkulturella förhållningssättet. Detta interkulturella förhållningssätt ser man även när eleverna kommer med sina egen lösningsmetoder som de får använda.  I skolan tar man hänsyn till att elever har olika bakgrund och kunskaper som lärarna försöker utgå från och ta del av dessa erfarenheter.  Elever integreras i det sociala genom att vara i små grupper där lär de sig att kommunicera, lösa uppgifter och redovisa tillsammans. Lärarna försöker visa olika metoder inom ämnet vid undervisningen, vilket är en av interkulturella lärandets aspekt. De väljer kartlägga kunskaperna hos eleverna på olika sätt. Fast som en nackdel kan det vara att vissa av de  inte väljer att ha en form av test från början och föredrar att känna efter vid undervisningen.
author Uluseker, Saadet Pelin
author_facet Uluseker, Saadet Pelin
author_sort Uluseker, Saadet Pelin
title Hur lägger lärarna upp matematikundervisningen i förberedelseklassen? : En studie om lärarnas upplevelser, arbetssätt och svårigheter de möter i förberedelseklassen
title_short Hur lägger lärarna upp matematikundervisningen i förberedelseklassen? : En studie om lärarnas upplevelser, arbetssätt och svårigheter de möter i förberedelseklassen
title_full Hur lägger lärarna upp matematikundervisningen i förberedelseklassen? : En studie om lärarnas upplevelser, arbetssätt och svårigheter de möter i förberedelseklassen
title_fullStr Hur lägger lärarna upp matematikundervisningen i förberedelseklassen? : En studie om lärarnas upplevelser, arbetssätt och svårigheter de möter i förberedelseklassen
title_full_unstemmed Hur lägger lärarna upp matematikundervisningen i förberedelseklassen? : En studie om lärarnas upplevelser, arbetssätt och svårigheter de möter i förberedelseklassen
title_sort hur lägger lärarna upp matematikundervisningen i förberedelseklassen? : en studie om lärarnas upplevelser, arbetssätt och svårigheter de möter i förberedelseklassen
publisher Södertörns högskola, Lärarutbildningen
publishDate 2012
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-16279
work_keys_str_mv AT ulusekersaadetpelin hurlaggerlararnauppmatematikundervisningeniforberedelseklassenenstudieomlararnasupplevelserarbetssattochsvarigheterdemoteriforberedelseklassen
_version_ 1716525577465233408
spelling ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-sh-162792013-01-08T13:40:11ZHur lägger lärarna upp matematikundervisningen i förberedelseklassen? : En studie om lärarnas upplevelser, arbetssätt och svårigheter de möter i förberedelseklassensweUluseker, Saadet PelinSödertörns högskola, Lärarutbildningen2012Intercultural learningsocial perspectivepreparatory classcommunicationknowledgeMathematicsbackground knowledgeInterkulturella lärandetsociala perspektivetförberedelseklassenkommunikationkunskapsutvecklingMatematikbakgrundskunskaperNational Agency for Education for the results of national sample results show that students with another mother tongue than Swedish have low results with a larger percentage than majority students. Research shows that this depends on their mother tongue and the importance of language in the subject to learn. The purpose of this study was to examine how teachers experience, plan and implement their teaching field of mathematics in the preparatory class. The focus is on two perspectives; an intercultural perspective and a social perspective. The newly arrived pupils in the preparatory class come from different parts of the world which leads to an intercultural classroom being formed. The aim of the social perspective is understand how students integrate into the social in the classroom.I use qualitative methods through interviews. The interviews were conducted with four practicing teachers in different schools in a given municipality. Each teacher has explained their attitude to the new arrival students, working, and what difficulties they face. The results show that the teachers teaching is based on students own ideas and previous knowledge. The teachers take into account students' background and knowledge to provide trends of the intercultural approach. This intercultural attitudes is seen even when the students come with their own methods they may use. The existing school takes into account that students have different backgrounds and skills that teachers try to assume as well as study. Students integrate into the social in small groups learning to communicate, solve problems and present their results together. The teachers try to apply different teaching styles, which is one of the intercultural learning´s important aspects. The teachers use different methods to become aware of their students’ knowledge. One disadvantage is though that some teachers, as a method, choose not to use a test in the beginning of their teaching of a class to become aware of the variety of their students’ knowledge. Instead they choose to become aware of their students’ knowledge as they are teaching, through the different classes. Skolverkets resultat från nationella provet visar att elever med annat modersmål än svenska har sämre resultat än majoritetseleverna. Forskningen visar att detta resultat kan bero på modersmålets och det nya språkets betydelse för inlärningen i ämnet. Syftet med denna undersökning har varit att studera hur lärare, planerar och genomför och upplever sin undervisning inom ämnet matematik i förberedelseklasserna. Fokus ligger på två perspektiv vilket är interkulturella perspektivet och sociala perspektivet.  De nyanlända eleverna i förberedelseklasserna kommer från olika delar av världen, vilket leder till att ett interkulturellt klassrum bildas. Med det sociala perspektivet avses förståelse för hur eleverna integreras i det sociala i klassrummet. Jag har valt att använde mig av kvalitativ metod i form av intervjuer.  Intervjuerna genomfördes med fyra verksamma lärare i olika skolor i en kommun. Respektive lärare har fått delge sin inställning om nyanlända elever, arbetssätt, samt vilka svårigheter de möter. Resultatet visar att lärarna utgår från elevernas egna idéer och tidigare kunskaper i undervisningen. Lärarna tar hänsyn till elevernas bakgrund och kunskaper, vilket ger tendenser av det interkulturella förhållningssättet. Detta interkulturella förhållningssätt ser man även när eleverna kommer med sina egen lösningsmetoder som de får använda.  I skolan tar man hänsyn till att elever har olika bakgrund och kunskaper som lärarna försöker utgå från och ta del av dessa erfarenheter.  Elever integreras i det sociala genom att vara i små grupper där lär de sig att kommunicera, lösa uppgifter och redovisa tillsammans. Lärarna försöker visa olika metoder inom ämnet vid undervisningen, vilket är en av interkulturella lärandets aspekt. De väljer kartlägga kunskaperna hos eleverna på olika sätt. Fast som en nackdel kan det vara att vissa av de  inte väljer att ha en form av test från början och föredrar att känna efter vid undervisningen. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-16279application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess