| Summary: | Syftet med uppsatsen är att undersöka hur flickor och pojkar tillskrivs kön i barnböcker och läroböcker, men även att se hur de själva konstruerar kön. Ett delsyfte är att se om det finns någon skillnad i hur kön tillskrivs beroende på vilken ålder böckerna riktar sig till, och om det finns någon skillnad i hur barnen själva tillskriver sig kön beroende på ålder. Jag har valt att undersöka barnböcker och teckningar av sexåringar, läroböcker för årskurs 4 och 9, samt lucktest till elever i årskurs 4 och 9. De infallsvinklarna som jag valt att undersöka är: utrymme, handlingar, egenskaper och aktivitet. Resultatet visade att pojkarna får mer utrymme än flickorna i allt undersökningsmaterial, förutom teckningar. Utrymmet blir mer än utrymme eftersom den som ges mest också är den vars egenskaper förstärks. Det är även viktigt att undersöka hur flickor och pojkar upptar sitt utrymme. Teckningarna visar att flickor vid sex års ålder aktiverar sig med kläder, accessoarer, leker husliga lekar och har egenskaper som förstärker deras karaktär. Pojkar i sexårsåldern aktiverar sig med actionleksaker, bygga, spela och har egenskaper som förstärker agerande. Dessa saker skapar olika referensramar för vad barnen vill jobba med när de blir äldre. Genom att en flicka börjar aktivera sig med typiska pojklekar visar hon att pojkens lekar är något att eftersträva, men om en pojke leker med flickans lekar så kan det finnas en risk för att han nedvärderas. Det finns en tendens på att flickor rör sig inom fler områden än pojkar. Men ju äldre pojkarna blir desto mer rör de sig också inom fler områden. Detta gäller både handlingar, egenskaper och aktiviteter. Sammanfattningsvis är det viktigt att inte hålla isär flickan och pojken och se dem som varandras motsatser, eftersom man då inte bara begränsar flickans möjligheter i livet, utan också pojkens.
|
|---|
