Upplysning enligt IAS 36 : En kvantitativ fallstudie av två branscher

Background: Goodwill has been a hot and debated topic for a longer period of time. Researchers have debated how goodwill should be accounted for and have not come to a solution. In 2005 IFRS standards came which meant that goodwill no longer will be amortized according to plan, but to be put through...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Lindholm, Linus, Claesson, Anders
Format: Others
Language:Swedish
Published: Södertörns högskola, Institutionen för ekonomi och företagande 2011
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-15355
Description
Summary:Background: Goodwill has been a hot and debated topic for a longer period of time. Researchers have debated how goodwill should be accounted for and have not come to a solution. In 2005 IFRS standards came which meant that goodwill no longer will be amortized according to plan, but to be put through a yearly impairment test. Problem: A number of disclosure requirements in the financial reports have been made in an effort to avoid companies to account for goodwill differently. Apparently there still is a problem of how companies account for goodwill and there are several studies in the subject. But no one has studied how it is between two different industries, which make this study interesting to execute. Purpose/questions: This study have the purpose to investigate how the industries day to day wares and health care regards the disclosure requirements for goodwill by the impairment tests. We also want to investigate if there are between the industries any differences to fulfill the requirements. How have the industries fulfilled the requirements in IAS 36 p.134 in 2005 to 2010? Are there any differences between the industries way of following these requirements? Theory: The theories overall used in this study are: IAS 36 p.134, the IASB conceptual framework and goodwill. Method: This study has used a quantitative research design since the focus of this study has been on annual accounts and the theories have then been applied on the empirical data. Following this a content analysis was executed on the text material which is in itself of quantitative nature. The research design that has been used is case study of a multiple case design in which the industries are the two chosen cases. Conclusion: The conclusion of the study are precisely like previous studies in that companies don’t follow the disclosure requirements to satisfaction and that there is room for improvement. However it must be said that there have been an improvement in most of the points in IAS 36 p.134. A certain difference between the industries has also emerged. === Bakgrund: Goodwill har varit ett hett och omdebatterat ämne under en längre tid. Forskare har diskuterat hur goodwill ska redovisas men har inte kommit fram till någon lösning. År 2005 kom IFRS standarder som innebar att goodwill ska genomgå en årlig nedskrivningsprövning istället för att skrivas av årligen. Problemformulering: För att det ska undvikas att företag redovisar och värderar goodwill olika har det bland annat uppkommit upplysningskrav, som ska lämnas i de finansiella rapporterna vid nedskrivningsprövningar. Uppenbarligen finns det fortfarande problem kring hur företag redovisar detta och det finns flera undersökningar som behandlar ämnesområdet. Dock har ingen tidigare undersökt hur det kan vara i två olika branscher, vilket gör att denna studie var intressant att genomföra. Syfte/frågeställningar: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företagen inom branscherna dagligvaror samt hälsovård förhåller sig till upplysningskraven för goodwill vid nedskrivningsprövningarna. Vidare vill vi undersöka om det finns några skillnader mellan branschernas sätt att uppfylla kraven. Hur har företagen i branscherna uppfyllt kraven kring goodwill mellan åren 2005-2010 som återfinns i IAS 36 punkt 134? Finns det några skillnader mellan branschernas sätt att följa dessa krav?  Teori: De övergripande teorier som använts i denna undersökning är; IAS 36 p.134, IASB: s föreställningsram samt goodwill. Metod: I denna studie har ett det använts en kvantitativ forskningsstrategi då studien lagt fokus på årsredovisningar och att teorierna sedan har applicerats på empirisk data. Sedan genomfördes en innehållsanalys av textmaterialet vilket är en metod av kvantitativ art. Den forskningsdesign som använts är en fallstudie av flerfallsdesign med branscherna som fallen. Slutsats: Slutsatsen av denna undersökning är precis som tidigare forskning att företagen inte följer upplysningskraven fullt ut och att det därmed finns utrymme för förbättring. Dock ska det sägas att det skett en förbättring i de flesta av punkterna i IAS 36 punkt 134. Det har även framkommit att det finns en viss skillnad mellan branscherna.