| Summary: | Bakgrund: Historiskt sett har människor som levt i samkönade relationer haft en sårbar situation i samhället och ofta blivit utsatta för diskriminering. I Sverige finns idag en lag som förbjuder diskriminering relaterat till sexuell läggning. Målet med hälso- sjukvårdslagen är att hela befolkningen ska ha en jämlik hälsa. Trots detta uppskattar de som lever i en samkönad relation att de har en sämre hälsa än övrig befolkning. Inom vården föreligger ofta ett heteronormativt förhållningssätt, vilket kan leda till osäkerhet för familjer med en annan konstellation än den heterosexuella. Syfte: Syftet med denna uppsats var därför att beskriva hur familjer där föräldrarna lever i en samkönad relation upplevde möten i vården. Metod: För att beskriva detta gjordes en kvalitativ innehållsanalys med deskriptiv ansats av 9 kvalitativa vetenskapliga studier och en enkätstudie. Detta diskuterades sedan utifrån Lévinas teori om den Andre. Resultat: Resultatet som framkom var att de flesta positiva upplevelserna grundade sig i en trygghet, vilken var sprungen ur en acceptans från vårdens sida. De negativa upplevelserna tenderade att genomsyras av ett känslomässigt utanförskap, som i sin tur ledde till en ökad sårbarhet. Slutsats: För att alla familjer ska känna sig lika välkomna och självklara kan vården troligen bidra genom att möta varje individ och familj med öppet sinne, utan några antaganden och värderingar gällande deras livssituation. Då personal ställer öppna frågor och är bekväma med svaren, kan det troligtvis underlätta för alla familjer att vara ärliga med sin situation. === Background: Historically, people in same-sex relationships, have had a vulnerable position in society and are often victims of discrimination. In Sweden there is a law that prohibits discrimination related to sexual orientation. The aim of the health care law is that the entire population should have an equal health. Despite this, the selfrated heath of those who live in a same-sex relationship is often lower than the rest of the population. In healthcare, there is often a heteronormative approach, which can lead to uncertainty for families with a different constellation than heterosexuals. Aim: The aim of this study was therefore to describe how families with parents who lives in same-sex realtionship experienced meeting within health care. Method: To describe this, a qualitative content analysis with descriptive approach of 10 scientific articles were done. This was then discussed by Levinas's theory of the Other. Results: The results that emerged were that most positive experiences were based in a comfortness, which was born out of an acceptance from the healthcare side. The adverse experiences tended to be imbued with an emotional alienation, which in turn to an increased vulnerability. Conclusion: For all families to feel welcome and obvious, it would probably be helpful if health personell should meet each individual and family with an open mind, without making any assumptions on their lives. As the personell makes open questions and are comfortable with the answers, it might make it easier for all families to be honest with their situation.
|
|---|
