Sjuksköterskan och smärtskattningsskalor : En litteraturstudie

Bakgrund: Smärta är en personligt upplevd förnimmelse som finns för att signalera att något i kroppen är fel. I de fall då smärtan inte pågått i mer än 3–6 månader klassas den som akut. Sjuksköterskor har till uppgift att identifiera smärta hos patienten och för att underlätta detta har det utveckla...

Full description

Bibliographic Details
Main Authors: Eklund Brattefjäll, Johan, Svensson, Anton
Format: Others
Language:Swedish
Published: Röda Korsets Högskola 2020
Subjects:
Online Access:http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-3404
id ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-rkh-3404
record_format oai_dc
spelling ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-rkh-34042020-05-14T03:35:57ZSjuksköterskan och smärtskattningsskalor : En litteraturstudiesweThe nurse and pain assessment scales : A litersture studyEklund Brattefjäll, JohanSvensson, AntonRöda Korsets HögskolaRöda Korsets Högskola2020Acute painnurses' experiencenursing care and pain assessment scalesAkut smärtasjuksköterskors upplevelsersmärtskattningsskalor och omvårdnadNursingOmvårdnadBakgrund: Smärta är en personligt upplevd förnimmelse som finns för att signalera att något i kroppen är fel. I de fall då smärtan inte pågått i mer än 3–6 månader klassas den som akut. Sjuksköterskor har till uppgift att identifiera smärta hos patienten och för att underlätta detta har det utvecklats smärtskattningsskalor. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av faktorer som kan påverka användning av smärtskattningsskalor vid akut smärta hos patienter på sjukhus. Metod: En allmän litteraturstudie utifrån Polit och Becks niostegsprincip med nio kvalitativa och tre kvantitativa artiklar. Resultat: Sjuksköterskor anser att det råder kunskapsluckor gällande smärtskattningsskalor. De menar också att tidsbristen och andra organisatoriska aspekter hindrar dem från att smärtskatta utifrån skalor. Likaså är bristande kommunikation mellan patienter och sjuksköterskor en anledning som försvårar identifieringen av smärtan med hjälp av smärtskattningsskalor. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenheter av smärtskattning utifrån smärtskattningsskalor utgår från utbildningsnivå, arbetsplatsens smärtskattningsrutiner och sjuksköterskors arbetsbörda. Förslag på fortsatt forskning: Det behövs utvärderas fler strategier och rutiner på hur smärtskattningsskalor kan användas, samt fler skalor anpassade till olika patientgrupper. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-3404application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess
collection NDLTD
language Swedish
format Others
sources NDLTD
topic Acute pain
nurses' experience
nursing care and pain assessment scales
Akut smärta
sjuksköterskors upplevelser
smärtskattningsskalor och omvårdnad
Nursing
Omvårdnad
spellingShingle Acute pain
nurses' experience
nursing care and pain assessment scales
Akut smärta
sjuksköterskors upplevelser
smärtskattningsskalor och omvårdnad
Nursing
Omvårdnad
Eklund Brattefjäll, Johan
Svensson, Anton
Sjuksköterskan och smärtskattningsskalor : En litteraturstudie
description Bakgrund: Smärta är en personligt upplevd förnimmelse som finns för att signalera att något i kroppen är fel. I de fall då smärtan inte pågått i mer än 3–6 månader klassas den som akut. Sjuksköterskor har till uppgift att identifiera smärta hos patienten och för att underlätta detta har det utvecklats smärtskattningsskalor. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av faktorer som kan påverka användning av smärtskattningsskalor vid akut smärta hos patienter på sjukhus. Metod: En allmän litteraturstudie utifrån Polit och Becks niostegsprincip med nio kvalitativa och tre kvantitativa artiklar. Resultat: Sjuksköterskor anser att det råder kunskapsluckor gällande smärtskattningsskalor. De menar också att tidsbristen och andra organisatoriska aspekter hindrar dem från att smärtskatta utifrån skalor. Likaså är bristande kommunikation mellan patienter och sjuksköterskor en anledning som försvårar identifieringen av smärtan med hjälp av smärtskattningsskalor. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenheter av smärtskattning utifrån smärtskattningsskalor utgår från utbildningsnivå, arbetsplatsens smärtskattningsrutiner och sjuksköterskors arbetsbörda. Förslag på fortsatt forskning: Det behövs utvärderas fler strategier och rutiner på hur smärtskattningsskalor kan användas, samt fler skalor anpassade till olika patientgrupper.
author Eklund Brattefjäll, Johan
Svensson, Anton
author_facet Eklund Brattefjäll, Johan
Svensson, Anton
author_sort Eklund Brattefjäll, Johan
title Sjuksköterskan och smärtskattningsskalor : En litteraturstudie
title_short Sjuksköterskan och smärtskattningsskalor : En litteraturstudie
title_full Sjuksköterskan och smärtskattningsskalor : En litteraturstudie
title_fullStr Sjuksköterskan och smärtskattningsskalor : En litteraturstudie
title_full_unstemmed Sjuksköterskan och smärtskattningsskalor : En litteraturstudie
title_sort sjuksköterskan och smärtskattningsskalor : en litteraturstudie
publisher Röda Korsets Högskola
publishDate 2020
url http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-3404
work_keys_str_mv AT eklundbrattefjalljohan sjukskoterskanochsmartskattningsskalorenlitteraturstudie
AT svenssonanton sjukskoterskanochsmartskattningsskalorenlitteraturstudie
AT eklundbrattefjalljohan thenurseandpainassessmentscalesalitersturestudy
AT svenssonanton thenurseandpainassessmentscalesalitersturestudy
_version_ 1719314800578658304