Sjuksköterskan och smärtskattningsskalor : En litteraturstudie
Bakgrund: Smärta är en personligt upplevd förnimmelse som finns för att signalera att något i kroppen är fel. I de fall då smärtan inte pågått i mer än 3–6 månader klassas den som akut. Sjuksköterskor har till uppgift att identifiera smärta hos patienten och för att underlätta detta har det utveckla...
Main Authors: | , |
---|---|
Format: | Others |
Language: | Swedish |
Published: |
Röda Korsets Högskola
2020
|
Subjects: | |
Online Access: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-3404 |
id |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-rkh-3404 |
---|---|
record_format |
oai_dc |
spelling |
ndltd-UPSALLA1-oai-DiVA.org-rkh-34042020-05-14T03:35:57ZSjuksköterskan och smärtskattningsskalor : En litteraturstudiesweThe nurse and pain assessment scales : A litersture studyEklund Brattefjäll, JohanSvensson, AntonRöda Korsets HögskolaRöda Korsets Högskola2020Acute painnurses' experiencenursing care and pain assessment scalesAkut smärtasjuksköterskors upplevelsersmärtskattningsskalor och omvårdnadNursingOmvårdnadBakgrund: Smärta är en personligt upplevd förnimmelse som finns för att signalera att något i kroppen är fel. I de fall då smärtan inte pågått i mer än 3–6 månader klassas den som akut. Sjuksköterskor har till uppgift att identifiera smärta hos patienten och för att underlätta detta har det utvecklats smärtskattningsskalor. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av faktorer som kan påverka användning av smärtskattningsskalor vid akut smärta hos patienter på sjukhus. Metod: En allmän litteraturstudie utifrån Polit och Becks niostegsprincip med nio kvalitativa och tre kvantitativa artiklar. Resultat: Sjuksköterskor anser att det råder kunskapsluckor gällande smärtskattningsskalor. De menar också att tidsbristen och andra organisatoriska aspekter hindrar dem från att smärtskatta utifrån skalor. Likaså är bristande kommunikation mellan patienter och sjuksköterskor en anledning som försvårar identifieringen av smärtan med hjälp av smärtskattningsskalor. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenheter av smärtskattning utifrån smärtskattningsskalor utgår från utbildningsnivå, arbetsplatsens smärtskattningsrutiner och sjuksköterskors arbetsbörda. Förslag på fortsatt forskning: Det behövs utvärderas fler strategier och rutiner på hur smärtskattningsskalor kan användas, samt fler skalor anpassade till olika patientgrupper. Student thesisinfo:eu-repo/semantics/bachelorThesistexthttp://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-3404application/pdfinfo:eu-repo/semantics/openAccess |
collection |
NDLTD |
language |
Swedish |
format |
Others
|
sources |
NDLTD |
topic |
Acute pain nurses' experience nursing care and pain assessment scales Akut smärta sjuksköterskors upplevelser smärtskattningsskalor och omvårdnad Nursing Omvårdnad |
spellingShingle |
Acute pain nurses' experience nursing care and pain assessment scales Akut smärta sjuksköterskors upplevelser smärtskattningsskalor och omvårdnad Nursing Omvårdnad Eklund Brattefjäll, Johan Svensson, Anton Sjuksköterskan och smärtskattningsskalor : En litteraturstudie |
description |
Bakgrund: Smärta är en personligt upplevd förnimmelse som finns för att signalera att något i kroppen är fel. I de fall då smärtan inte pågått i mer än 3–6 månader klassas den som akut. Sjuksköterskor har till uppgift att identifiera smärta hos patienten och för att underlätta detta har det utvecklats smärtskattningsskalor. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av faktorer som kan påverka användning av smärtskattningsskalor vid akut smärta hos patienter på sjukhus. Metod: En allmän litteraturstudie utifrån Polit och Becks niostegsprincip med nio kvalitativa och tre kvantitativa artiklar. Resultat: Sjuksköterskor anser att det råder kunskapsluckor gällande smärtskattningsskalor. De menar också att tidsbristen och andra organisatoriska aspekter hindrar dem från att smärtskatta utifrån skalor. Likaså är bristande kommunikation mellan patienter och sjuksköterskor en anledning som försvårar identifieringen av smärtan med hjälp av smärtskattningsskalor. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenheter av smärtskattning utifrån smärtskattningsskalor utgår från utbildningsnivå, arbetsplatsens smärtskattningsrutiner och sjuksköterskors arbetsbörda. Förslag på fortsatt forskning: Det behövs utvärderas fler strategier och rutiner på hur smärtskattningsskalor kan användas, samt fler skalor anpassade till olika patientgrupper. |
author |
Eklund Brattefjäll, Johan Svensson, Anton |
author_facet |
Eklund Brattefjäll, Johan Svensson, Anton |
author_sort |
Eklund Brattefjäll, Johan |
title |
Sjuksköterskan och smärtskattningsskalor : En litteraturstudie |
title_short |
Sjuksköterskan och smärtskattningsskalor : En litteraturstudie |
title_full |
Sjuksköterskan och smärtskattningsskalor : En litteraturstudie |
title_fullStr |
Sjuksköterskan och smärtskattningsskalor : En litteraturstudie |
title_full_unstemmed |
Sjuksköterskan och smärtskattningsskalor : En litteraturstudie |
title_sort |
sjuksköterskan och smärtskattningsskalor : en litteraturstudie |
publisher |
Röda Korsets Högskola |
publishDate |
2020 |
url |
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-3404 |
work_keys_str_mv |
AT eklundbrattefjalljohan sjukskoterskanochsmartskattningsskalorenlitteraturstudie AT svenssonanton sjukskoterskanochsmartskattningsskalorenlitteraturstudie AT eklundbrattefjalljohan thenurseandpainassessmentscalesalitersturestudy AT svenssonanton thenurseandpainassessmentscalesalitersturestudy |
_version_ |
1719314800578658304 |